Miljöskäl talar för mer begränsad invandring

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Miljöskäl talar för mer begränsad invandring - Viktiga perspektiv saknas i debatten om migration och invandring. Ett lands befolkningspolitik får stora konsekvenser för miljöfrågor som konsumtion, resursförbrukning, utsläpp av växthusgaser och exploatering av natur, skriver flera professorer och forskare.

Vi behöver framgent minst 80 000 nya bostäder per år, uppger Boverket. Skälet är "en prognos netto på ytterligare 100 000 fler invånare per år i vårt land under överskådlig tid, drivet av migration". Vi framhåller här att antalet människor i landet bestäms av val bland alternativ som bör analyseras närmare, samt att miljökonsekvenser bör vara centrala för valet.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Migration och invandring har länge debatterats i Sverige. Den starka ökningen av asylsökande de senaste åren har gjort invandring till en stor fråga inför höstens val. Men viktiga perspektiv saknas i debatten. Ett lands befolkningspolitik får stora konsekvenser för miljöfrågor som konsumtion, resursförbrukning, utsläpp av växthusgaser och exploatering av natur.

Miljöeffekter bestäms oftast av antalet människor gånger den genomsnittliga konsumtionen per person. Detta gäller globalt, såväl som nationellt. I många fattiga länder med stark folkökning överutnyttjas resurser som skog, ved och vatten, i rika länder är konsumtionen alltför omfattande och leder bland annat till mycket växthusgaser.

IPCC, FN:s klimatpanel, har slagit fast att folkökning och konsumtionsökning orsakat ökande växthusgaser. Parisavtalet kan förhoppningsvis minska utsläppen, särskilt för rika länder. Men i dag ser det dystert ut, med ökande konsumtion per person i Sverige. Vårt så kallade ekologiska fotavtryck ökar, särskilt utomlands då transporter och flygresor ökar.

Befolkningspolitik bestäms i stor utsträckning på nationell nivå, där miljö bör stå i fokus - för nya generationer, för våra ekosystem och vår natur, och för landets fotavtryck. I grafen nedan visar vi med hjälp av demografisk programvara tre alternativ för Sveriges befolkningsutveckling, som nu bestäms nästan helt av nettoinvandring. I alternativ 1 förutsätts en årlig invandring på cirka 25 000 personer (till exempel av asylskäl). Sverige låg på denna nivå kring år 2000, och den innebär som framgår svag folkökning till år 2100.

Alternativ 2 motsvarar invandringen de senaste åren (cirka 100 000 personer per år) och leder till ökning från 10 till cirka 22 miljoner invånare år 2100. Alternativ 3, dubbla nivån för de senaste åren (200 000 per år, kan motsvara öppna gränser?), ger cirka 35 miljoner människor i Sverige år 2100.

Alternativ 2 och 3 ger allvarliga negativa miljöeffekter. De skulle till exempel innebära starkt ökade utsläpp av växthusgaser. Internationell forskning visar att utsläppen i ett land ökar proportionellt med antalet invånare där. Grovt räknat, om förhållandena är oförändrade framgent, skulle en dubbelt så stor befolkning fördubbla utsläppen av växthusgaser. Både alternativ 2 och 3 motverkar den framsynta klimatpolitik som Sverige nu försöker etablera.

Vidare innebär dessa alternativ mycket omfattande utökning och förtätning av nuvarande bebyggelse, med till exempel minskande grönytor i våra städer. Bebyggelsen tar även produktiv åkermark i anspråk i utkanten av tätorterna, vilket minskar vår redan pressade självförsörjningsgrad. Vi förordar därför alternativ 1, där visionen i stället kan bli renovering av nuvarande äldre bebyggelse och bevarande av grönytor och åkermark.

Alternativ 1 ger dessutom mindre växthusgaser. Vi kan i större utsträckning skydda ekosystem och natur för välbefinnande och turism, och satsa mer på bistånd. Länder konkurrerar på många sätt: Sverige kan konkurrera med en framsynt befolknings- och miljöpolitik. Industri och företagare kan vilja öka storleken på sin marknad via alltfler människor i landet, men det ökar troligen inkomstklyftor och miljöproblem, och gör vårt land till ett sämre föredöme och turistmål. Starkt utökat utbud av arbetskraft (genom stor invandring) kan skapa ökande klyftor, genom att lönenivåer sänks eller att bidrag inte höjs.

De flesta svenskar anser att folkökning är ett problem och framtida hot. En undersökning av Global Challenges Foundation i nio länder 2014 visade att majoriteten var negativ till folkökning i dessa länder, och svenskar och tyskar var mest negativa.

Det finns uppenbara skäl för våra politiker att ta hänsyn till miljön i befolkningspolitiken. Tidigare forskning har inte redovisat miljökonsekvenser för alternativ i befolkningspolitiken, något som vi nu studerar vidare i vår forskargrupp. Medborgare i vårt land bör informeras om dessa alternativ.

Frank Götmark
professor i ekologi, Göteborgs Universitet

Philip Cafaro
professor i miljöetik, Colorado State University, USA

Patricia Derer
biträdande forskare, Göteborg Universitet

Jenna Dodson
biträdande forskare, Göteborgs Universitet

Karl-Erik Norrman
mentor, före detta ambassadör bland annat med ansvar för biståndsfrågor

Carl Wahren
mentor, tidigare verksam inom OECD, Sida och FN i hållbarhets- och befolkningsfrågor

Frank Götmark, Philip Cafaro, Patricia Derer och Jenna Dodson arbetar i forskningsprojektet Överbefolkning, miljö, samhälle, alternativ (ÖMSA), med stöd av Global Challenges Foundation, Stockholm.

Källa - 2018-03-16 20:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+