Minnen som kan bygga broar. - För tre år sedan startade projektet Minnenas arv. Syftet var att skildra Malmös judiska historia och bevara berättelserna från de judar som kom till staden efter andra världskriget, i många fall från de nazistiska koncentrationslägren.
Av det material som samlades in utvecklades också ett skolprogram som kan användas i undervisningen för att diskutera antisemitism, rasism och flykt - förr och nu. Ämnen som dessvärre inte ser ut att förlora sin aktualitet i första taget.
Tillsammans med Judiska församlingen gör Malmö stad nu en utbildningssatsning där närmare 300 lärare utbildas för att motverka antisemitism och rasism med hjälp av Minnenas arvs pedagogiska program.
Det är ingen hemlighet att trakasserierna mot judar i Malmö till stor del kommer från invandrargrupper, inte sällan med rötter i Mellanöstern.
Många lärare upplever det som svårt att ta upp dessa frågor och få till en vettig diskussion i klassrummet. Men en diskussion är nödvändig.
"Malmö blir nog omöjligt att bo i om vi inte har respekt för varandra", som skolkommunalrådet Anders Rubin (S) konstaterade på tisdagens presskonferens.
Utbildningssatsningen bygger på en klok tanke, närmast genial i all sin enkelhet: att gemensamma erfarenheter av flykt kan bli till en bro bakåt i tiden som underlättar den historiska förståelsen, men också en bro mellan människor här och nu.
Många i Malmös judiska befolkning är barn till judar som kom till Sverige efter andra världskriget, från koncentrationslägren, som flyktingar.
Många av dagens unga Malmöbor har även de erfarenheter av flykt, sin egen eller genom närstående som kommit till Sverige som flyktingar.
Nog borde det gå att hitta gemensamma beröringspunkter.
Att vara jude i Malmö är inget problem så länge inte fel personer vet att du är jude.
Den som lämnar kippan och halsbandet med davidsstjärnan hemma kan röra sig som en vanlig Malmöbo på stadens gator.
För en stad som vill vara öppen, tolerant och välkomnande, för en stad som hyllar mångfalden, är detta tillstånd ovärdigt.
Hela skulden för antisemitismen i Malmö kan inte läggas på stadens andra minoriteter. Fördomar mot judar går att hitta överallt, även i de fina salongerna och i den politiska maktens korridorer.
Malmös politiska ledning bär sitt ansvar för den negativa utvecklingen. Att antisemitismen i Malmö blivit ökänd långt utanför landets gränser beror inte minst på stadens förre "starke man", Ilmar Reepalu (S), och hans upprepade klavertramp.
När konflikter flammar upp ska de politiskt ansvariga rycka ut för att släcka, inte hälla bensin på lågorna.
De som idag styr i stadshuset ser ut att ha lärt sig läxan.