Modulhusen för dyra kommuner köper privatbostäder - Snabba modulhus blir inte den succé som många kommuner hade hoppats på. Snart två år efter flyktingvågen har modulhusen fått skyhöga prislappar och många projekt förlamas av grannkonflikter.
Sedan den 1 maj har riksdagen gjort det juridiskt lättare att placera modulhus på tillfälliga bygglov. Men i flera kommuner har luften redan gått ur modulhusprojekten. Allt fler vittnar nu om skyhöga hyror för lägenheter som ska stå i max 15 år.
I Malmö stad med allt värre hemlöshet och därtill svår bostadsbrist för nyanlända, har inte en enda modullägenhet blivit färdig förrän nu. Först två år efter flyktingkrisen är 100 modulenheter på gång. Men det finns ett problem: Även de pyttesmå lyorna à 21 kvadratmeter som staplas på en perifer parkeringsplats vid ett av Malmös köpcenter, får hyror på närmare 6 000 kronor i månaden.
- Kostnaden för modulhus blir oerhört hög, det är jättemycket pengar, säger Lotta Ahlfors, lokalförsörjningschef i Malmö stad.
Det var Göteborgs stad som gick i bräschen och pekade ut en storskalig lösning med modulkvarter på bostadsbristen i landets storstadsområden. Med tillfälliga bygglov skulle nyanlända även integreras i välbärgade områden. Idén att i ett slag lösa både integration och bostadsbrist med tillfälliga bygglov för moduler kopierades på flera håll.
Men även från Göteborg rapporteras nu skyhöga priser för modulhusen - projekt som dessutom kännetecknas av långsamhet i stället för snabbhet. Av de totalt 1 000 moduler för nyanlända som Göteborg började planera för 1,5 år sedan, har nu alla stoppats av kostnadsskäl, utom 57.
På relativt laddad mark - havsnära Askimsviken är lika segregerat som Nockeby - bygger Göteborgs stad ett enda modulkvarter.
Men när tjänstemännen räknar på 15 års tillfälligt bygglov blir hyreskostnaden i Askimsviken nära 21 000 kronor i månaden för en trea om 70 kvadratmeter, något som tills vidare sätter stopp för fler liknande projekt i bland annat Örgryte. I ett annat skrinlagt projekt i city beräknas kostnaden till och över 5 000 kronor per kvadratmeter och år, eller nära 9 000 kronor per månad för en lya på 20 kvadratmeter.
- Det har blivit jobbigare att bygga temporära hus än att bygga permanenthus, säger Jahja Zeqiraj, S, fastighetsnämndens ordförande som bekräftar att projekten i Göteborg ligger på is, sedan de både blev för dyrt och för mycket bråk.
Vid paraplyorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, råder man nu kommuner att om möjligt välja permanenta lösningar i stället för modulhus på tillfälliga bygglov.
Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert vid SKL, konstaterar att mitt i flyktingkrisen var moduler "väldigt hett men det att det har kallnat" och "blivit en svårhanterad process även för stora kommuner".
- Modulhus på tillfälliga bygglov är svårt även för Stockholms stad som har jobbat jättelänge med detta. Dels kräver projekten mycket underlag av tjänstemännen, dels kräver de att politikerna tar en tuff dialog med omkringboende. Sammantaget drar sig många kommuner för modulhus av rent arbetsmässiga skäl, säger Jan-Ove Östbrink.
Ytterligare en utväg för pressade kommuner är nu att bygga om kontorslokaler, fabrikslokaler och vårdinrättningar till bostäder för de nyanlända som anvisas med kommunplacering. Klart är att den flyktingvåg som nådde Sverige hösten 2015 nu i år omvandlas till krav på normala bostäder för de tiotusentals som nu får stanna.
- Vi har ett prekärt läge. Stat och kommuner har inte gått i takt, säger Jahja Zeqiraj, S, som är Fastighetsnämndens ordförande i Göteborg.