Moodysons HBO debut lyfts av svartvit dickpic

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Moodysons HBO debut lyfts av svartvit dickpic - Lukas Moodysons första tv-serie är en lovande komedi någonstans mellan lättbuskis och relationsdrama. Huvudpersonen Gösta är så mild och snäll att han blir en dörrmatta för dem han träffar. När ska han explodera?

Gösta är en barnpsykolog, nyinflyttad från Stockholm till en håla någonstans i Smålands hjärta, där han jobbar på ortens BUP-mottagning och bor i en ödsligt belägen stuga med inredningsstil "Tillsammans 2. 0", ungefär. Men Gösta är också en dörrmatta, en förbindlig tomte i proggmustasch som är så mild och förstående att han nästan utplånar sig själv i mötena med sina medmänniskor.

När en pundare försöker sno hans cykel slutar det med att Gösta skjutsar pundaren hem. När en klient är för gammal för BUP ger han henne sitt privatnummer och ett löfte om att alltid svara i mobilen. Och när Göstas mansbäbis till pappa flyttar in med sin ångest och sitt jätteego så låter Gösta honom både ta över den enda bekväma sängen och sabotera varje uns av samliv mellan Gösta och hans hyperneurotiska flickvän Melissa. Och just det, Gösta har flyktingen Hussein boende i sin lilla stuga också, en vuxen man vars enda bidrag till hushållet är att sova och besvara varje fråga med ett "OK".

Redan före start sitter det feta statusmarkörer på Göstas mjuka koftbröst: Lukas Moodysons första tv-serie är nämligen också HBO:s första nordiska originalserie. "Lovande" må vara ett urtråkigt ord, men lovande är precis vad den är - en välspelad, gediget svenskstajlad, men också bitvis tålamodsprövande trevande serie.

De fyra första halvtimmesavsnitten släpps på ett bräde och därefter pytsas det ut två avsnitt per måndag, en bättre dosering än ett-i-veckan-normen för den här lite sävliga berättarstilen, ett som tassar mellan lättbuskis och relationsdrama utan att vilja ställa sig i något av hörnen.

Och mycket av det som är bra med "Gösta" är allt det som den inte är, skulle man kunna säga. Det är inte Ulf Malmrosig lantis- och dialektporr, men det är å andra sidan inte heller högstämd bygderomantik. Och det är, trots glåmiga interiörer från kommunhuset, inte en satir över offentlig sektor: faktum är att flera av de bästa, mest naturalistiska scenerna utspelar sig på Göstas kontor när han sitter och pratar med sina unga klienter.

"Gösta" bärs över huvud taget mindre fram av ett övertygande helhetsmanus och mer av enskilda kul scener, inte minst de som nosar på ett slags skev sketch-stil - som när Göstas pappa förgäves försöker vara renoveringsauktoritet på ett byggvaruhus, eller när Gösta blir ombedd att skicka en dickpic till sin flickvän och gör missen att avporträttera könet i både slakt och svartvitt tillstånd ("Jag tänkte det skulle vara lite arty").

Först framåt avsnitt sex börjar Moodyson så smått skruva upp intensiteten i handlingen, men om det innebär att vi kommer närmre något slags övergripande idé med berättelsen är svårt att säga. Det är fullt möjligt att "Gösta" bara är en sedelärande berättelse om vikten/vådan av att vara snäll, men för egen del håller jag minst en tumme för att Moodyson slutligen låter honom "Falling down"-explodera där ute i Smålandsskogen av all sin ackumulerade dumlojalitet.

Tf

Källa - 2019-06-28 09:19

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+