Motsättningar kokar i gigantiska flyktinglägret - När militären systematiskt mördade, våldtog och plundrade minoritetsgruppen rohingyer i Rakhine i Myanmar flydde cirka 700 000 till grannlandet Bangladesh.
Där togs de först emot med öppna armar. Men nu, ett år senare, har många i lokalbefolkningen tröttnat på flyktingarna - och kampen om de redan begränsade resurserna har hårdnat.
Cox’s Bazar Den 25 augusti 2017 startade vad som av många betraktas som ett folkmord på den muslimska minoritetsgruppen rohingyafolket. Alla som flydde militärens systematiska våld i Rakhine i Myanmar (Burma) hamnade utanför den lilla turiststaden Cox’s Bazar i Bangladesh. Fredspristagaren Aung San Suu Kyi har fått hård kritik för att inte ha gjort tillräckligt för att stoppa militärens övergrepp och det har väckts krav för att fredspriset ska tas ifrån henne. FN har beskrivit folkmorden som etnisk rensning.
När lokalbefolkningen hörde om morden, våldtäkterna och plundringarna öppnade de sina hjärtan och små gårdar för den i huvudsak muslimska gruppen - även innan det politiska beslutet att Bangladesh av humanitära skäl skulle ta emot rohingyer. Totalt kom 700 000.
Ett år senare klagar många i lokalbefolkningen på att rohingyier tar jordbruksmarker och jobb. Prisökningarna omöjliggör för fattiga att upprätthålla ens en minimal levnadsstandard.
Minowara Begum, 60 är, har så länge hon kan minnas bott på och odlat de bördiga markerna i utkanten av Kutupalong. Sedan förra året är det ett av världens största flyktingläger.
- Vi hade inte mycket men ett bekvämt liv. När rohingyierna först kom blödde mitt hjärta för dem. Jag sa till min man att låt oss ge dem lite plats på vår bakgård. Men nu har vi inget kvar längre - vi har förlorat alla våra marker och med dem vår möjlighet till försörjning.
Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade länder. I ett ekonomiskt utsatt distrikt som är lite mindre än Trosa kommun, i och runt Cox’s Bazar bor runt 500 000 bangladeshier och en miljon rohingyaflyktingar. Av dem kom drygt 300 000 under tidigare flyktingvågor och resten kom förra året.
Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl
Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi
Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini
Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt
Chef SvD Kultur: Lisa Irenius
Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm
Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
Organisationsnummer 902004-3619
Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20
Telefon Växel +46 8 13 50 00