MP petningarna Vissa ska inte få framstå som hjältar

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

MP petningarna Vissa ska inte få framstå som hjältar - De petade miljöpartisterna Carl Schlyter och Valter Mutt bröt, efter flera varningar, mot en ny policy som riksdagsgruppen antog i januari. Irritationen har varit stor internt över att vissa fått "spela hjältar" i medierna, medan andra stått upp för regeringslinjen, erfar SvD. Samtidigt får petningen stöd.

Efter den turbulenta flyktinghösten, som skapade en storm inom Miljöpartiet, klubbade partiets riksdagsgrupp en ny arbetsordning i januari i år.

Där står det konkret hur ledamöterna ska agera när de inte kan ställa upp på regeringens politik, och att de inte ska gå ut i medier hur som helst och kritisera beslut som hela gruppen tvingats ställa sig bakom, erfar SvD.

Arbetsordningen ska ha tagits med brett stöd. Bland andra Carl Schlyter reserverade sig dock.

De ledamöter, Carl Schlyter och Valter Mutt, som gått emot Natos värdlandsavtal och kritiserat det i debattartiklar fick en rad varningar om att deras agerande tydligt bröt mot tågordningen i den klubbade arbetsordningen, enligt SvD:s källor.

Att riksdagsgruppen stödde arbetsordningen och att de nu stödjer petningen av Schlyter och Mutt handlar inte bara om partipiskan från partiledningen. Istället ser många i riksdagsgruppen beteendet från vissa ledamöter som egoistiskt, eftersom också andra varit kritiska mot beslut, men ställt upp på partilinjen och regeringens linje.

- Vissa ska inte få bli hjältar och framstå som bättre miljöpartister i media, säger en MP-källa med god insyn.

Carl Schlyter ser inte allvaret i att ha brutit mot arbetsordningen:

- Jag vet inte om det kan betecknas att vara duktig när man röstar tvärtemot det partiet står för. Jag tycker att det är värre att rösta i direkt strid med partiprogram och valmanifest än en intern arbetsordning, säger han till SvD.

En annan källa inom Miljöpartiet som SvD talat med bekräftar att petningen är resultatet av en maktkamp inom riksdagsgruppen och menar att Pernilla Stålhammar, nu talesperson för utrikes-, bistånds- och säkerhetspolitik, är den stora vinnaren.

De stora förändringarna i MP:s riksdagsgrupp har väckt stor uppmärksamhet. De inblandade miljöpartisterna som nu inte har kvar sina platser hotar i en intervju med TT att bojkotta riksdagsgruppens möten "av arbetsmiljöskäl" och talar om en mobbningskultur.

Det tidigare språkröret Birger Schlaug anser att de som petas har varit obekväma.

"Partipiskan, som främst sitter i Gustav Fridolins hand, viner över dem som försvarar de gröna värden som miljö- och fredsrörelsen burit in i partiet. För många av oss som var med från början känns det som ett hån. Miljöpartiet har blivit fattigare", skriver Schlaug på sin blogg.

Men inom partiet tas beskedet emot med jämnmod. Bland annat av Annika Eriksson, som valdes till ordförande i Norrbottendistriktet i början av april.

- Partiet har en ny hållning i rikspolitiken. Vi ska sitta kvar i regeringen. Visst ska man kunna ha sina åsikter, men det är gemensamma beslut som gäller. Då måste det finnas vissa spelregler, säger Annika Eriksson.

Hur stor inverkan har den nya partiledningen haft?

- Som jag uppfattat saken är beslutet taget internt i riksdagsgruppen.

Annika Eriksson, verksam i Luleå, säger sig känna igen förutsättningen från sin lokala vardag i politiken:

- Vi har suttit i majoritet i landstinget här uppe sedan 2002. Det handlar om att få igenom sina förslag. Vi är ett litet parti. Då kan man inte skjuta hål på majoriteten, säger Annika Eriksson.

Hon får medhåll av kollegan Brita Wessinger, Sollefteå, ordförande i Västernorrland, som är inne på andra mandatperioden av landstingsmajoritet tillsammans med Socialdemokraterna:

- Sitter man tillsammans och förhandlar dagligdags måste man kunna jobba ihop. Det är det viktigaste. Det är en ständig räcka av kompromisser. För oss har det gett resultat. Se vilken plats miljöfrågorna fått de fem senaste åren, säger Brita Wessinger.

Miljöpartiet har tidigare ändå sett mellan fingrarna på avvikande åsikter.

Som 2010 då riksdagen fattade beslut om att erkänna det turkiska folkmordet på 1,5 miljoner armenier mellan 1915 och 1917 och blivande bostadsministern Mehmet Kaplan, vid den tidpunkten medlem i partistyrelsen, inte höll med.

Mårten Roslund är språkrör för Grön Ungdom. Han tycker att Miljöpartiets riksdagsgrupp tagit ett bra beslut:

- I synnerhet då personerna i fråga var talespersoner och tidigare argumenterat ihop sig med de andra i en samstämmig hållning. Att sedan saluföra andra åsikter blir till slut en trovärdighetsfråga, vi sitter i en minoritetsregering, säger Mårten Roslund.

Har du märkt av någon intern maktkamp?

- Nej, jag har inte upplevt några tydliga falanger. Och vi sitter med när riksdagsgruppen träffas, berättar Mårten Roslund.

Källa - 2016-06-08 17:11

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+