Ner från herdarna och in i politiken - Som ett pärlband följer de europeiska valen på varandra under denna vår, och med varje valrörelse numera en nationalistisk rörelse mot vilken fokus riktas. Om några veckor är det dags för det överraskande parlamentsvalet i Storbritannien och efter Wilders, Le Pen och AfD kommer blickarna åter att vändas mot Ukip, som dock verkar gå ett svidande nederlag till mötes efter den historiska Brexitframgången.
En framgång som fick Skottlands försteminister Nicola Sturgeon att i slutet av mars lämna in en begäran om en andra folkomröstning för skotsk självständighet.
Strax dessförinnan framträdde flera skotska författare på den välrenommerade poesifestivalen Stanza i St Andrews och påtalade att självständighetsomröstningen och Brexit tvingat dem ner från naturlyrikens hedar och in i politiken. Något som märktes inte bara i dikternas teman utan också i att flera valde att läsa dem på de officiella landsdelsspråken lågskotska och skotsk gäliska.
Så letar sig en nationalistisk strömning åter in i poesin och framkallar minnen från perioder förpassade till antologierna. En Gabriele D’Annunzio hade dock med all säkerhet blivit mycket förvånad om han fått höra Skottlands Makar (nationalpoet) Jackie Kays uppläsning av den nyskrivna dikten "Threshold", om Skottlands storhet och självständighet, inför drottning Elizabeth II vid det skotska parlamentets öppnande:
"Find here what you are looking for:
Democracy in its infancy: guard her
Like you would a small daughter
And keep the door wide open, not just ajar,
And say, in any language you please, welcome, welcome
To the world’s refugees. "
En dikt som i kölvattnet efter Brexit avslutas med samma fras på 57 olika språk:
"Det behövs mer än ett språk för att berätta en historia.
Välkomna.
Ett språk räcker aldrig.
Välkomna. "
Symptomatiskt för den skotska poesin låter Kay dikten omfamna och bäras av såväl Nessie, fiskarkvinnor från Jura och shetländska spelmän som syriska flyktingar och polska butiksinnehavare. På så sätt formulerar hon stoltheten i en nations självständighetslängtan och visar på en nationalism som vänder sig bort från protektionismen och ser historien och samtiden mötas på tröskeln till framtiden. Utan vare sig kiltar eller karoliner.