Nervöst när Merkels efterträdare väljs

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Nervöst när Merkels efterträdare väljs Senaste nytt om flyktingkrisen

Nervöst när Merkels efterträdare väljs - Maktspel bakom kulisserna och rafflande utspel in i det sista. Nerverna ligger utanpå när kristdemokraterna på fredag väljer Angela Merkels efterträdare som partiledare. Många säger redan nu: "Vi kommer att längta tillbaka till Merkel. " Här är utmaningarna hennes efterträdare står inför.

BONN För åttonde gången i rad utsedd till världens mäktigaste kvinna. Efter Trumps valseger hyllad som den fria världens ledare och nu den enda som tros ha åtminstone en minimal chans att påverka Vladimir Putin. Det är svårt att tänka sig en värld utan Angela Merkel.

En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

- Angela, låt oss sätta in Angela!

Det var häromdagen Donald Trumps svar på hur Rysslands agerande mot Ukraina i Azovska havet ska hanteras.

Det tål att upprepas att Merkel även efter valet av ny partiledare - med tre kandidater som på fredagen stället upp på kongressen i Hamburg - har för avsikt att sitta kvar som förbundskansler mandatperioden ut, alltså nästan tre år till.

Men många är beredda att slå vad om att hon illa kvickt kommer att bli av med den posten.

Som en symbol för att en epok håller på att ta slut kan man se hennes försenade ankomst till G20-mötet i Buenos Aires häromdagen. Regeringsplanet var defekt och fick nödlanda i Köln. Ned för trappan, ut i kylan, gick en handlingsförlamad Merkel.

Valet till Merkels efterträdare, som sker vid kristdemokratiska CDU:s kongress på fredag, är indirekt också ett val om vem som leda kristdemokraterna i nästa förbundsval och sannolikt ta över som förbundskansler senast hösten 2021. Men kanske också långt tidigare.

Många räknar med en maktkamp mellan Merkel den nya partiledaren. Andra tror att den socialdemokratiska regeringspartnern kommer att spräcka koalitionen och att det då blir nyval. Alternativt en regering tillsammans med miljöpartiet och kanske liberalerna, men utan Merkel.

Å andra sidan, hur ofta har inte Merkel politiskt dödförklarats?

Hur ser då det Tyskland ut som Merkel lämnar över?

Hennes 13 år vid makten har på det hela taget varit en glansperiod. Arbetslösheten är rekordlåg, exportöverskottet är skyhögt och tyskarna har aldrig haft det så bra som i dag.

Men mycket har också blivit liggande.

Nödvändiga investeringar har försummats, infrastrukturen är eftersatt, körförbud för bilar hotar i dussintals städer och det saknas konsensus om allt från migrationspolitiken till hur de stigande hyrorna och fastighetspriserna ska hanteras.

Här är några av utmaningarna som väntar.

På pappret ser det bra ut för Tyskland. Men rollen som världens fjärde största ekonomi och exportbjässe hotas på kort sikt av risk för handelskonflikter med amerikanska respektive kinesiska tullar på tunga tyska bilexporten, osäkerhet om brexit och nya spänningar i eurozonen där Italien återigen har seglat upp som valutaunionens stora problem.

Politiskt är det inte mycket annat som kan göras än vad Merkel hittills har gjort: medla, förhandla och pressa vänner och fiender. Men än så länge finns det ingen som har samma format, samma enorma erfarenhet och samma internationella ställning som Merkel.

Der är de långsiktiga problem som en ny ledning har chansen att gestalta. Tysklands motorvägar, broar och järnvägarna måste rustas upp. Under perioden 1996-2016 sjönk statens bruttoinvesteringar från 2,5 procent till 2,12 procent av bruttonationalprodukten.

En upprustning kommer att kosta miljarder som måste tas på annat håll. Enligt konsultbolaget EY rör det sig om svindlade 1400 miljarder euro fram till 2025. Framför allt måste Tyskland prioritera forskning, utbildning och digitalisering där Tyskland i dag inte längre är bäst i klassen.

Här har kandidaten Friedrich Merz sin tyngdpunkt. Han är framgångsrik advokat och styrelseordförande i bland annat fondgiganten Black Rocks tyska verksamhet. Men han saknar stöd bland väljare med lägre inkomster - och många betraktar honom som en hårdför representant för finansbranschen.

Merkels favorit, Annegret Kramp-Karrenbauer, är däremot djupt förankrad i partiets kristliga, sociala flygel . För henne är fattigdomen ett av Tysklands största problem. Men det är osäkert om hon kan ge tysk ekonomi nya impulser.

Alla tre som konkurrerar på kongressen är uttalade EU-vänner. Men bara Annegret Kramp-Karrenbauer har klart backat upp Merkels hållning i eurokrisen som hade ett enda mål: förhindra att eurozonen splittras. Friedrich Merz anser däremot att det hade varit bättre att låta Grekland lämna euron. Den tredje kandidaten Jens Spahn har varit inne på samma linje.

Alla tre vet att Tyskland är landet som gynnas mest av EU, den gemensamma marknaden och den gemensamma valutan. Men det oklart vilka recept de har för att hålla samman ett EU där flykrafterna tilltar, nationalismen ökar och EU som helhet kläms mellan Kina och USA och förlorar inflytande när världen lämnar årtionden av växande multilateralism bakom sig.

Klart står att Friedrich Merz är beredd att gå Frankrike till mötes när det gäller att skapa en slagkraftigare eurozon. Han har exempelvis uttalat sig för en gemensam arbetslöshetsförsäkring.

Flyktingkrisen 2015 var en vattendelare i tysk politik. Över en miljon migranter som strömmade in i Tyskland chockade tyska väljare. Kvar blev en djupt sittande känsla av osäkerhet.

För alla tre partiledarkandidater är migrationen en huvudfråga. Och alla tre har öppet kritiserat Merkels agerande 2015 då hon försäkrade "Wir schaffen das!", vi klarar det, som sågs som en inbjudan till världens alla flyktingar att söka sig till rika Tyskland.

Flyktingströmmen har sedan dess minskat drastiskt. Men frågan är politiskt och känslomässigt laddad, och utmaningen som CDU står inför är att vinna tillbaka förtroende och hejda det migrationsfientliga Alternative für Deutschland, AfD, som i förbundsdagsvalet 2017 blev tredje största parti.

Friedrich Merz hävdar att han kan halvera AfD:s stöd bland väljarna med en stram migrationspolitik. Men risken för CDU är att det blir ett nollsummespel när högerväljare lockas tillbaka medan liberala och socialdemokratiska väljare skräms bort.

CDU-veteranen Norbert Blüm och andra i partiet varnar för en tid av politisk instabilitet och osäkerhet efter Merkel. "Jag är rädd för att vi först efteråt kommer att förstå vad vi har förlorat", säger han i en intervju.

- I en värld som domineras av män som spårat ur, en drummel som regerar i USA, en revolverhjälte i Brasilien, Italien uppfyllt av narcissism, och där Putin, Erdoğan och Orbán undergräver demokratin, i en sådan värld kommer vi att längta tillbaka till denna kvinnas lugna och omdömesgilla sätt.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-12-06 06:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Angela merkels efterträdare
  4. Bilda regering efter valet
  5. Flyktingkaravanen
  6. Fabian fjälling
  7. Ibrahim Nasrulleyev
  8. Nya lagar 2017
  9. Förbjud religiösa friskolan
  10. Peter springare

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+