Oklart när regeringen förstod allvaret - I förra veckan kom regeringens utredning av hur mottagandet av det stora antalet asylsökande 2015 fungerat. Utredningen konstaterar att regeringen hade kunnat styra myndigheterna tydligare och att beredskapen hade kunnat komma i gång tidigare.
Utredaren Gudrun Antemar konstaterar att centralt för hanteringen var Migrationsverkets juliprognos, där man skrev ned antalet asylsökande som skulle komma. "Den mycket låga prognosen påverkade händelseutvecklingen i Sverige", konstaterar hon.
Samtidigt slår utredaren fast att Migrationsverket "ganska snart efter att prognosen hade publicerats i juli 2015" hade indikationer på att prognosen inte stämde.
Utredaren hävdar också att denna information rapporterades fortlöpande till regeringskansliet men att den inte fördes vidare inom regeringskansliet.
- Det är mycket allvarligt. Vi har inte hört att informationen fanns inom regeringskansliet. Vi behöver gå till botten med när statsministern fick denna information, säger Johan Forssell.
I april 2016 frågades Stefan Löfven ut i riksdagens konstitutionsutskott (KU). Han hänvisade då till Migrationsverkets juliprognos och framhöll att det inte fanns någon anledning att betvivla den.
- Det vore ju märkligt om vi inrättade myndigheter för att hantera den här typen av frågor och sedan - när myndigheten gör det - säger vi att den har fel, sade Löfven.
Ingen i KU frågade när regeringen insåg att juliprognosen var felaktig, så det behövde Stefan Löfven aldrig svara på.
Enligt utredningen var det först den 7-9 september som Migrationsverket och regeringskansliet på allvar insåg att antalet asylsökande skulle bli betydligt fler än tidigare år. Den 9 september träffades regeringens samordningsgrupp för första gången och den 1 oktober fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppdraget att samordna alla aktörers hantering.
På justitiedepartementet håller man inte med om att situationen kunde förutses.
- Inte att det skulle sticka iväg på det här sättet. Det fanns inte den kunskapen. Veckostatistiken visade på en viss ökning i augusti och vi hade allmän kunskap om situationen i flyktinglägren och i Turkiet, men det fanns ingen analys av hur det skulle påverka Sverige, säger statssekreteraren i migrationsfrågor Lars Westbratt (S).
23 juli: Migrationsverket sänker årsprognosen över antalet flyktingar.
9 september: Regeringen tillsätter en samordningsgrupp med samtliga statssekreterare.
1 oktober: MSB får nationellt samordningsansvar.
23 oktober: Blocköverskridande överenskommelse för att klara flyktingmottagningen och minska antalet asylsökande.
12 november: Regeringen beslutar att införa gränskontroller.
17 november: Id-krav på färjor införs.
24 november: Regeringen meddelar att Sveriges asyllagstiftning ska anpassas till EU:s miniminivå.
4 januari 2016: Id-kontroller på kollektivtrafik från Danmark införs.
Källa: Regeringen/SOU 2017:12