Ökning av resistenta bakterier i Skåne sprider oro

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Ökning av resistenta bakterier i Skåne sprider oro - Larmrapporterna om resistenta bakterier har ofta handlat om MRSA, stafylokocker, som ökade kraftigt i Skåne 2014-15 och bland annat drabbade spädbarn på neonatalavdelningen i Lund för några år sedan.

- Men det stora hotet är ESBL, särskilt dess variant ESBL-carba som är mer eller mindre totalresistent mot antibiotika. Mot MRSA finns fortfarande många verksamma antibiotika, säger Eva Melander, ny regional smittskyddsläkare i Skåne.

För ett par år sedan visade en studie att ungefär var tjugonde svensk bär på en variant av den vanliga tarmbakterien E-coli med enzymet (ESBL) som bryter ner våra vanligaste antibiotika. Idag är det sannolikt fler - men det är farligt först när bäraren blir sjuk.

- Urinvägsinfektioner får man oftast av sina egna tarmbakterier. Om bakterierna bildar ESBL kan infektionen bli svår att bota, säger Eva Melander, som har en bakgrund som klinisk mikrobiolog och skrev sin doktorsavhandling om resistenta pneumokocker.

I Skåne steg antalet rapporterade fall av EBSL påtagligt under 2016. Av "värstingbakterien" EBSL-carba upptäcks ännu bara ett tiotal fall om året här.

Har någon av de patienterna drabbats av allvarliga komplikationer?

- Inte bland de patienter i Skåne som drabbats av EBSL-carba, man har lyckats upptäcka bakterierna i tid. De flesta har fått den utomlands och bara ett fåtal har varit sjuka. Det finns ett gammalt medel, Colistin, som man kan försöka kombinera med andra antibiotika och hoppas på effekt mot EBSL-carba, säger Eva Melander.

- I Sydeuropa, Grekland och Italien, står läkarna inför sådana bedömningar varje dag. Där dör patienter i svåra infektioner för att de inte kan behandlas.

Eva Melander kallar de resistenta bakterierna för "en tyst epidemi". De nordiska länderna är nästan ensamma om att under 2000-talet ha klarat sig med låg förekomst, både i befolkningen och i sjukvården.

De resistenta stafylokockerna MRSA förekommer exempelvis bara i cirka 1 procent av prover som tas på blod, i sårodlingar har de ökat till 1,5-2 procent den senaste åren. I europeiska länder utanför Norden kan förekomsten däremot vara upp emot 50 procent.

Den lite större ökningen av positiva MRSA-svar 2015 beror sannolikt delvis på att många asylsökande med tuffa resor bakom sig då provtogs för sårinfektioner när de kom till Sverige. Men grundläggande beror ökningen av både MRSA och ESBL på att vi reser över hela jordklotet, och resistenta bakterier är extremt vanliga i populära turistländer som Egypten, Thailand och hela Sydeuropa.

- Vi måste hitta ett sätt att leva med det i vår värld och vänja oss vid att bakterierna kommer att bli vanligare i Sverige, säger Eva Melander.

Vaksamheten mot de resistenta bakterierna är hög inom svensk sjukvård. Sedan många år har sjukhusen tillämpat strikta regler för patienter som sökt vård och som nyligen varit inne på sjukhus i något annat land, om så bara i Köpenhamn. De patienterna har regelmässigt fått lämna prover för resistenta bakterier och innan svaret kommit har de isolerats och placerats i enkelrum.

Men i våras beslutade Smittskydd och Vårdhygien i Skåne att slopa de kraven för patienter som vårdats i Danmark, Norge och Finland.

- Här har vi ju många som har fått vård i Danmark, det rör sig om ett par hundra om året. Det var värdefullt att kunna minska trycket på vården, enkelrummen behövs för annat. Infektionsläkarna blev glada! säger Eva Melander.

Bakgrunden till att de nordiska länderna nu har "grönt ljus"var de bakteriodlingar som gjordes vid inläggning i skånsk sjukvård på alla patienter som vårdats utomlands. De visade att bara ett fåtal personer som fått vård i Danmark eller Norge hade MRSA eller ESBL , och ingen hade smittats inom vården. Övriga landsting i landet har kvar spärreglerna för alla länder utanför Sverige, men en nationell översyn är på gång.

Sjukvården står inför många sådana vägval, när förekomsten av resistenta bakterier obönhörligt kommer att öka även i Sverige. Inte minst akutmottagningarnas riktlinjer för att hantera hotet från EBSL och EBSL-carba.

- Det man funderar mycket över är vilken antibiotika som ska ges till människor som kommer in akut med infektioner. Idag får bara de som är supersupersvårt sjuka de bredaste antibiotika vi har - den vill vi spara just för de tillfällena, säger Eva Melander.

- Ännu så länge håller den linjen. Knäckfrågan är: när måste vi ge sådan antibiotika till alla som kommer in för att risken är stor att de bär på resistenta bakterier?

FAKTA/ Resistenta bakterier

I hela Sverige smittades under 2016 rekordmånga av bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika.

Antal fall ( förändring jmf med 2015)

MRSA 4 436 (+ 14%)

ESBL 10 689 (+ 11%)

Källa: Folkhälsomyndigheten/nyhetsbyrån Siren

Källa - 2017-01-15 07:00

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+