Om medierna borde vi berätta

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Om medierna borde vi berätta - Vill människor i välmående länder förstå flyktingars villkor? Vill de veta i vilken utsträckning flygresor orsakar global uppvärmning eller om deras kläder är gjorda av barnarbetare?

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Dessa frågor ställs i en forskningsrapport av nationalekonomen vid Tilburg University, Eleonora Freddi - "Do people avoid morally relevant information? Evidence from the refugee crisis. "

I en mycket statistiskt ambitiös studie visar hon empiriska belägg för att personer kan undvika att tillgodogöra sig information även om den är tillgänglig, gratis och relevant.

Freddi intresserar sig för hur människor hanterat publiceringen av artiklar som tar upp "flyktingarnas perspektiv" och andra mer neutrala artiklar (i DN) om samma grupp. Och hon tittar på tiden från 2015 då en miljon människor sökte asyl i EU, och mer än 160 000 sökanden togs emot i Sverige.

Det hon ser är att läsare med en mer positiv inställning till flyktingar, i högre utsträckning undviker information om flyktingarnas situation. När hon analyserat klickbeteendet mellan kommuner och över tid för de två kategorierna av artiklar, såg hon att minskningen i inhämtning av information är 36 procent större för artiklar som förmedlar flyktingarnas perspektiv, jämfört med de mer neutrala artiklarna.

Resultatet bekräftar att människor med en mer positiv inställning till flyktingar, i högre utsträckning undviker mer emotionell information om flyktingarnas situation.

Freddi är noga med att säga att det inte finns några bevis för att medierna påverkade läsarnas beteende gentemot migranter, bara att läsare som egentligen är välvilligt inställda, försöker skydda sig från vad hon tolkar som den moraliska press som emotionell bevakning av deras situation riskerar att utgöra.

Det är lätt att tankarna går i en annan riktning. Tänk om läsarna faktiskt betedde sig helt rationellt? Läsaren visste kanske redan då hen såg bild och rubrik att här skulle komma en artikel som antydde: Läser du inte mig är du inte god? Fast den tilltänkte läsaren redan brydde sig?

Tänk om det finns något i det mediala tilltalet som gör att läsare kan känna sig moraliskt tillrättavisade, och att de därför undviker viss läsning?
Det skulle inte förvåna mig det minsta, och det helt utan att göra någon billig poäng av att det bara skulle vara något som drabbar DN:s läsare.

Jag tror att det mest intressanta med denna studie skulle vara en mediekritisk läsning. Formuleringen att studien presenterar empiriska belägg för att personer kan undvika att tillgodogöra sig information även om den är tillgänglig, gratis och relevant säger något intressant. För om människor inte var predestinerade för undergång, borde det undvikande beteendet kunna vara rationellt.

Tänk om den mediala reflexen att så ofta, och så hårt som möjligt, tala emotionellt med stora bokstäver helt enkelt motverkar sitt syfte? Vilken slutsats ska mediebranschen dra av det? Höja tonläget och hoppas överrösta alla andra? Eller ta det lugnt och tala med folk - som om de vore människor?

Källa - 2017-10-19 09:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+