Omöjliga pusslet Så kan de bilda regering efter valet

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Omöjliga pusslet Så kan de bilda regering efter valet Senaste nytt om flyktingkrisen

Omöjliga pusslet Så kan de bilda regering efter valet - När inget av de två traditionella blocken får egen majoritet kommer partierna att tvingas till nya konstellationer. SvD går igenom vilka partikombinationer som skulle få majoritet, om den senaste Sifomätningen vore valresultat - och vilka regeringar som de skulle kunna släppa fram.

Med ett proportionellt valsystem och många partier i riksdagen handlar svensk politik om att bygga majoriteter för att få inflytande. Vill man bilda regering är huvudregeln denna: man behöver inte ha en majoritet bakom sig, men man får inte ha en majoritet emot sig.

Negativ parlamentarism kallas det, och bygger på att statsministern måste tolereras av riksdagen - Sveriges högsta beslutande organ.

Det är talmannen som bedömer vilken partiledare som har störst chanser att klara en statsministeromröstning och bilda regering. Statsministern bestämmer sedan själv vilka som ska ingå i regeringen.

För att en regering sedan ska kunna styra Sverige krävs att den får igenom sin budget och lagförslag. Här gäller att en majoritet av riksdagsledamöterna som röstar måste stödja regeringens förslag för att det ska godkännas.

Det är alltså många faktorer som påverkar regeringsbildningen. Här reder SvD ut vilka riksdagsmajoriteter som är tänkbara efter valet den 9 september - och vilka regeringar de kan tänkas släppa fram. Mandatfördelningen bygger på väljarbarometern från Sifo genomförd den 28-30 augusti 2018.

De rödgröna har goda chanser att bli större än Alliansen efter valet. Men S, MP och V går inte till val tillsammans, som de gjorde 2010. Och framför allt: vänsterblocket kommer inte att få egen majoritet.

Det har stor betydelse för regeringsbildningen.

Avgår inte Stefan Löfven självmant efter valet kan Allianen och SD - precis som de lovat - fälla honom i den kommande statsministeromröstningen. Enda sättet som dagens regering kan överleva på är om något av oppositionspartierna lägger ner sina röster.

Möjliga regeringar som kan släppas fram av denna partikombination: Kombinationen får inte tillräckligt många mandat för att bilda majoritet.

Att de rödgröna och SD skulle samarbeta är helt uteslutet, från båda sidor, även om de kan rösta likadant i riksdagen i enskilda lagförslag.

Det finns dock ett läge där denna oheliga allians skulle kunna bilda en riksdagsmajoritet som gör att S-ledaren Stefan Löfven kan sitta kvar som statsminister.

Står valet mellan en alliansregering eller en socialdemokratisk enpartiregering kan SD mycket väl föredra det senare - om det innebär att flyktingliberala C hålls borta från inflytande över över migrationspolitiken.

Även V och MP föredrar en S-regering framför en borgerlig, men av helt andra skäl.

S-ledaren Stefan Löfven sträckte ut en hand till C-ledaren Annie Lööf och L-ledaren Jan Björklund efter förra valet. Han fick nobben den gången och mycket talar för att han får nobben den här gången också.

Inte minst för att Lööf har sagt att hon hellre äter upp sin sko än agerar stödparti åt S. Det är också en fråga om enkel matematik: S, C och L skulle få en majoritet i riksdagen emot sig, vilket omöjliggör en regeringsbildning.

Ska Löfvens drömregering bli verklighet krävs förmodligen flera misslyckade talmansrundor och/eller extra val först.

En nödlösning efter valet kan vara att S, V och MP bildar majoritet tillsammans med C och L för att hålla SD borta från inflytande.

Det kan ske antingen genom att partierna släpper fram en ren S-regering, vilket Annie Lööf (C) och Jan Björklund (FP) skulle få svårt att sälja in till sina väljare. Eller att de rödgröna partierna låter C och/eller L bilda regering på egen hand, likt Ola Ullstens folkpartiregering i slutet av 1970-talet.

En liten minoritetsregering skulle dock få svårt att få igenom sin budget och snabbt kunna vara på fallrepet.

Får inget av de traditionella blocken egen majoritet borde de två statsbärande partierna samregera, anser en del tunga namn inom både S och M. Det har skett i andra länder - senast i Tyskland - men aldrig i Sverige, frånsett i krigstid.

Frågan är känslig. Att samarbeta med sin politiska motståndare brukar kosta i väljarstöd.

En storkoalition skulle i teorin kunna ge en stabil regering i ett stökigt parlamentariskt läge. Men: S och M ser för första gången i modern tid ut att få färre än 50 procent av rösterna tillsammans.

Utan en egen majoritet är idén om en storkoalition stendöd.

I ett läge där de borgerliga partierna blir mindre än de rödgröna har C-ledaren Annie Lööf och L-ledaren Jan Björklund sagt att Alliansen bör samtala med Socialdemokraterna.

Vad sådana överläggningar skulle leda till är oklart. Är allianspartierna beredda att ge bort statsministerposten till S? Kan S tänka sig att släppa fram en alliansregering trots att de rödgröna är större? Vill partiledarna ha tillbaka decemberöverenskommelsen?

Svaret på frågorna är sannolikt nej. Alliansen + S måste därför ses som ett sistahandsalternativ.

Alliansen går till val på att regera tillsammans, precis som man gjorde i majoritet 2006-2010 och i minoritet 2010-2014.

Den här gången är situationen dock annorlunda, mycket på grund av SD som både växt och blivit kaxigare. Med närmare en femtedel av väljarkåren bakom sig kräver SD-ledaren Jimmie Åkesson politiskt inflytande för att släppa fram en alliansregering.

Så länge de borgerliga partiledarna håller fast sin linje att inte förhandla med SD blir det svårt att bilda en alliansregering.

Blir Alliansen större än de rödgröna kommer M-ledaren Ulf Kristersson förmodligen få uppdrag från talmannen att försöka bilda en regering. Han kan bara lyckas om han har SD på sin sida i statsministeromröstningen.

Det är oklart om SD kommer att tolerera en alliansregering. Kristersson kan därför ha större chanser att få igenom en ren M-regering - om C och L kan acceptera det.

Men oavsett form skulle en en borgerlig minoritetsregering att stå på skakig grund.

Det enda SD behöver göra för att sänka en alliansbudget är att rösta på S budgetförslag - förutsatt att S och SD är större än Alliansen. Precis som SD tvingade Stefan Löfven att regera på en alliansbudget första året som statsminister.

Efter valet 2010 förhandlade MP med de borgerliga partierna om att bilda en blågrön regering. Det blev inget den gången och det ser inte ut att bli något den här gången heller.

Som opinionsläget är räcker det inte med att M, C, L, KD och MP kommer överens om hur politiken ska se ut och hur ministerposterna ska fördelas - vilket kan vara svårt nog - det krävs även att S, V eller SD lägger ner sina röster i statsministeromröstningen.

Alliansen + MP blir ett seriöst alternativ först när de får över 50 procent av rösterna.

SD:s målsättning är att bilda ett konservativt block med M och KD, vilket skulle innebära att Alliansen splittras. Hittills har M och KD sagt sig kunna regera med stöd av SD - men inte samarbeta om budgeten eller sätta sig i regering med Jimmie Åkesson.

Det skulle kunna ändras på lite sikt om SD fortsätter att växa. I de nordiska granländerna sitter redan SD:s systerpartier i - eller sammarbetar med - borgerliga regeringar.

I en färsk undersökning från Ipsos uppger en tredjedel av M-väljarna att de vill se SD-ministrar i en M-regering.

Grafik: Liv Widell

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-09-01 11:03

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Angela merkels efterträdare
  4. Bilda regering efter valet
  5. Flyktingkaravanen
  6. Fabian fjälling
  7. Ibrahim Nasrulleyev
  8. Nya lagar 2017
  9. Förbjud religiösa friskolan
  10. Peter springare

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+