Ompröva åldersbedömningar som bevis i asylärenden - De undermåliga åldersbedömningarna är ett stort hot mot rättssäkerheten i den svenska asylprocessen. Regeringen, Migrationsverket och migrationsdomstolarna måste ta ansvar för att minimera konsekvenserna för dem vars framtid avgörs på osäkert beslutsunderlag, skriver John Stauffer, Civil Rights Defenders, och Erica Molin, Rådgivningsbyrån för asylsökande.
Sedan mitten av mars 2017 har Rättsmedicinalverket (RMV) genomfört närmare 11 000 medicinska åldersbedömningar. Hård kritik har riktats mot metoden för åldersbedömningar och dess tillförlitlighet från flera håll, vilket givetvis är mycket allvarligt. Rådgivningsbyrån för asylsökande flyktingar och Civil Rights Defenders vill nu även larma för följderna som kommer när en undermålig metod kombineras med bristande insikter i hur bevisningen ska värderas. Vi bedömer kombinationen som ett stort hot mot rättssäkerheten i den svenska asylprocessen.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Hos migrationsdomstolarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå ligger en rad överklaganden av Migrationsverkets beslut i asylärenden där medicinsk åldersbedömning är en del av bevisningen. Metoden bakom den medicinska åldersbedömningen är starkt kritiserad, framför allt vad det gäller det statistiska underlaget som gör det svårt att veta metodens faktiska felmarginal. Nyligen medgav Socialstyrelsen, vars rapport varit avgörande för RMV:s val av metod, just detta.
Att det finns så pass stora brister i metoden är oacceptabelt och allvaret i att vi har en undermålig metod kan inte underskattas. Men Civil Rights Defenders och Rådgivningsbyrån vill också lyfta aspekten kring bevisvärdering. Vi anser att Migrationsverket och migrationsdomstolarna måste se över sitt sätt att hantera RMV:s utlåtande och den sammantagna bevisning som omgärdar åldersbedömningarna.
Det osäkra underlaget som åldersbedömningen från RMV utgör ställer höga krav på Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas förmåga att värdera den sammantagna bevisningen i varje enskilt ärende, särskilt när det finns betydande vetenskapligt stöd för att underlaget är rättsosäkert. Trots det ser vi att Migrationsverket och migrationsdomstolarna alltför ofta slentrianmässigt betraktar de tvivelaktiga underlagen från RMV som en närmast vetenskaplig sanning. De ses som ett bevis som trumfar ut vad den asylsökande berättat eller vad psykologer, lärare och familjehemsföräldrar intygat.
Inte nog med det. I flera fall ser vi även en rentav felaktig tillämpning av en princip inom EU-rätten som innebär att om tvivel kvarstår efter att en medicinsk åldersbedömning har genomförts, ska den sökande anses vara underårig. EU-rätten visar en variant av den grundläggande regeln om tvivelsmålets fördel ("benefit of the doubt"), och den bristande tillämpningen av principen vi ser strider dessutom både mot flera av UNHCR:s riktlinjer, Migrationsöverdomstolens praxis och mot Nils Muižnieks, kommissionär för mänskliga rättigheter vid Europarådet, rekommendationer till Sverige.
Sverige ser sig gärna som förebild i arbetet med mänskliga rättigheter och vi har hållit en hög svansföring i flyktingfrågan. Det är därför särskilt viktigt att kritiken från Muižnieks och vad den gör med bilden av Sverige tas på allvar. Inte minst med hänsyn till att Europarådet är den organisation till vilken Europakonventionen och Europadomstolen för mänskliga rättigheter är kopplad. För att ytterligare sätta press på staten avser Rådgivningsbyrån och Civil Rights Defenders att nu gemensamt strategiskt driva utvalda asylärenden för att skapa praxis och belysa bristerna i asylprocessen.
Istället för att avvakta en eventuell dom i Europadomstolen bör Sverige agera nu, i enlighet med våra internationella åtaganden. Det ligger i Sveriges intresse att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter, bevara asylrättens kärna och säkerställa rättssäkerheten. Frågan vi ställer oss är varför inte våra beslutsfattare tar kritiken och frågan på allvar?
John Stauffer
Executive Director på Civil Rights Defenders
Erica Molin
generalsekreterare på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar