Oviss maktkamp mellan Trump och domstolar

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Oviss maktkamp mellan Trump och domstolar Senaste nytt om flyktingkrisen

Oviss maktkamp mellan Trump och domstolar - Inför öppen ridå utspelar sig nu en maktkamp som sätter fokus på USA:s tredelade maktdelningsprincip om tre balanserade makter: Den dömande (Högsta domstolen), den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen).

Utlösande blev Trumps presidentorder den 27 januari om att under viss tid stoppa flyktingmottagande och att inte utfärda visum till medborgare i sju huvudsakligen muslimska länder. Hans motiv: Göra USA säkrare genom att hålla potentiella terrorister utanför landet.

Delstaterna Washington och Minnesota ifrågasatte lagligheten i ordern utifrån medborgerliga rättigheter. Den 3 februari vann de en inledande seger när en federal domare i Seattle beslutade att upphäva presidentordern.

Därmed var duellen mellan den dömande och verkställande makten i full gång och Trump kunde inte hålla sina Twitter-fingrar i styr:

"Utlåtandet från den här så kallade domaren, som i grund och botten berövar landet rätten att tillämpa lagen, är löjligt och kommer att kullkastas!"

- Det är kanske inte direkt domstolsförakt, men det är förvisso hånfullt och uttrycker en brist på respekt för den oberoende domarkåren, säger Laurence Tribe, professor vid Harvard och expert på konstitutionell rätt, till nyhetsbyrån AFP.

I helgen hölls flera gatuprotester i USA och utomlands mot Trumps restriktioner som uppfattas som orättfärdiga och diskriminerande. Men även demonstrationer till stöd för honom sågs på hemmaplan.

Trumps justitiedepartement försökte på lördagen få en appellationsdomstol att med omedelbar verkan riva upp den federale domarens beslut. Men försöket avvisades direkt - utan närmare motivering.

Appellationsdomstolen har bett parterna om mer dokumentation. Delstaterna ska svara senast före klockan 9 på måndag svensk tid och justitiedepartementet senast före midnatt svensk tid samma dag.

Tills vidare gäller inte inreseförbudet. Amerikanska myndigheter har återgått till att hantera berörda resenärer som vanligt.

Om appellationsdomstolen slutligen försvarar den federale domarens beslut kan fallet mycket väl hamna i HD, enligt juridikprofessorn Peter Spiro vid Temple University i Philadelphia:

- Det kan gå snabbt, mycket snabbt.

Och väl i HD ställs maktdelningsprincipen på spets.

Att en federal domare går emot en president är inte helt ovanligt. Fallet Trump påminner om en presidentorder signerad Barack Obama i november 2014.

I den ville Obama skydda över fyra miljoner papperslösa migranter från deportation, om de vistats i landet i minst fem år.

En federal domare i Texas kom i ett utslag fram till att Obama överskridit sina maktbefogenheter och stoppade ordern från att genomföras. Beslutet ändrades inte i appellationsdomstolen och målet gick upp i HD - och till slut fick Obama ge upp det som skulle ha blivit en av hans viktigaste åtgärder under den sista mandatperioden

I målet 17-35105 - delstaten Washington (med flera) mot president Donald Trump (med flera) - ska en appellationsdomstol (United States Courts for the Ninth Circuit) avgöra om ett tillfälligt förbud mot inresestoppet till USA är lagligt eller inte. Viktiga datum hittills:

• 27 januari - Donald Trumps presidentorder dels om att stoppa flyktingmottagande i USA under 120 dagar (men på obestämd tid för syriska flyktingar), dels om att inte utfärda visum under 90 dagar till medborgare från sju överlag muslimska länder. Rubriken på ordern: "Skydda nationen från att utländska terrorister tar sig in i USA. "

• 3 februari - Delstaten Washington går till domstol för att få prövat om vissa avsnitt ("sections") i presidentordern strider mot amerikanska lagar och konstitutionen. Målet rör medborgerliga rättigheter ("civil rights"). Federale domaren James Robart i Seattle beslutar om ett nationellt tillfälligt förbudsföreläggande av presidentordern. Även delstaten Minnesota är med i Washingtons talan.

• 4 februari - I en 125-sidig inlaga ("emergency motion") från Trump-sidan till appellationsdomstolen anser justitiedepartementet att domare Robarts upphävande av inreseförbudet orsakar den amerikanska allmänheten "irreparabel skada" och därför måste återkallas. I inlagan anklagas Robart för att försöka tolka "presidentens nationella säkerhetsbedömning". Två domare i appellationsdomstolen avslår utan motivering Trump-sidans begäran om att omedelbart riva upp domare Robarts beslut.

• 5 februari - Senast klockan 23. 59 lokal tid (8. 59 svensk tid dagen efter) ska Washington inkomma med kompletterande dokumentation till appellationsdomstolen.

• 6 februari - Senast klockan 15 (klockan 24 svensk tid) ska justitiedepartementet inkomma med fler dokument som stärker Trumps sak till appellationsdomstolen.

Källa: United States Courts for the Ninth Circuit (appellationsdomstol)

FAKTA

Fredagen den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under en order om regler för flyktingar och resenärer.

Reglerna ledde till omfattande folkliga protester, både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare.

Presidentordern skulle innebära att allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler för flyktingmottagande införs. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan religiöst förtryck ska prioriteras. I en intervju har Trump sagt att det framför allt är kristna flyktingar som avses.

På obestämd tid skulle inga syriska flyktingar att släppas in i USA, eller tills presidenten själv beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.

Dessutom skulle inga visum att utfärdas under 90 dagar till medborgare från sju överlag muslimska länder: Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen.

Syftet är, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA.

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.

Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen godkänner ministrar och andra höga tjänstemän.

Källa: USA:s konstitution

Källa - 2017-02-05 19:28

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Angela merkels efterträdare
  4. Bilda regering efter valet
  5. Flyktingkaravanen
  6. Fabian fjälling
  7. Ibrahim Nasrulleyev
  8. Nya lagar 2017
  9. Förbjud religiösa friskolan
  10. Peter springare

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+