Papperslösa vågar inte längre söka hjälp - Gränspolisens allt hårdare tag skapar en stor rädsla bland papperslösa. Det säger flera organisationer som arbetar ideellt med att hjälpa personer utan uppehållstillstånd. Många vågar inte söka upp deras verksamheter längre av oro för att bli tagna av polisen.
Papperslösa är oftast helt beroende av hjälp från ideella krafter. Människor som lever utan uppehållstillstånd i Sverige kan inte få en bostad på vanligt sätt, inte vända sig till rättsapparaten om de utsätts för brott, inte arbeta lagligt och inte ta del av välfärdssystemen. Undantaget är barnfamiljer som i vissa kommuner får försörjningsstöd.
I stället är det organisationer och privatpersoner som samlar in pengar eller mat, gör plats för dem i sina hem, bistår med juridisk rådgivning och ger vård som det offentliga inte tillhandahåller.
Nu vittnar företrädare för flera sådana verksamheter om en ökad oro bland människorna de möter. George Joseph på biståndsorganisationen Caritas har arbetat med att hjälpa flyktingar och papperslösa sedan 1980-talet. Han säger att han aldrig tidigare har sett lika mycket osäkerhet och rädsla.
- Till och med när familjerna ska träffa oss på Caritas är de rädda. De vill att vi ska ses på ett neutralt ställe. Och många barn som går i skolan är oroliga att polisen ska komma dit.
Bakgrunden är att gränspolisen har intensifierat sitt arbete för att finna och gripa papperslösa. I augusti gjorde polisen i Skåne en razzia mot ett familjeläger anordnat av Svenska kyrkan, där 16 personer omhändertogs för att de saknade uppehållstillstånd. Andra papperslösa familjer har hittats genom att man begärt ut uppgifter på bidragstagare från socialregister. Regeringen har föreslagit att polisen också ska få rätt att göra oanmälda kontroller på arbetsplatser även om det inte finns någon konkret brottsmisstanke.
Sten-Erik Johansson är föreståndare för Fackligt center för papperslösa, som ger stöd åt migranter som blivit utnyttjade eller diskriminerade på arbetet. Han säger att verksamheten knappt får några besök längre.
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
- Det är en makalös skillnad. Rädslan och försiktigheten har väl blivit så stor att de som har jobb finner sig i situationen, hur utsugna och förnedrade de än blir. Följden blir att den svarta arbetsmarknaden bara blir ännu jävligare.
Trifa Shakely, som är psykosocial samordnare på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Göteborg, tycker att hon ser en skillnad så fort medierna rapporterar om gränspolisens tillslag.
- Även om hotet inte nödvändigtvis är verkligt så har det alltid en negativ påverkan på de papperslösa. Rykten går, människor blir rädda och det resulterar i att de inte vågar söka den vård de behöver och som finns att få.
Oron märks även bland de som arbetar i verksamheterna.
- Den finns hos oss, hos kyrkan, hos alla. Vi är oroliga av två anledningar: Dels för att polisen ska göra ett tillslag hos oss, dels för att människor inte ska våga söka vård och hjälp för att de tror att polisen ska göra ett tillslag.