Partierna måste tala tydligt om vad de vill göra i EU. - Med mindre än två månader kvar till EU-parlamentsvalet borde temperaturen börja stiga i debatten. Men över lag tycks aktörerna gå ut väldigt lugnt. Flera av partierna är alltjämt ganska lågmälda med sina vallöften. Det gör de klokt i att ändra på, att döma av en ny mätning som Novus har gjort för SR och SVT inför valet.
Väljarna vet - i princip - att riksdags- och EU-politiken skiljer sig åt. Därför får partierna andra noteringar än i valet i höstas. Ändå är det tydligt att inrikespolitiken avspeglas i trenderna för väljarstödet; överlag är de opinionsmässiga vindriktningarna desamma på svensk och europeisk nivå.
Det visar på vikten av att tala tydligare om Europapolitiken.
Ta till exempel Liberalerna vars, stöd nästan har halverats sedan 2014. Visst står partiet inför ett partiledarbyte och är internt splittrat i många frågor, men just i EU-politiken står L-företrädarna enade. De tar hotet från nationalismen på allvar och har förtjänstfullt kämpat under hela mandatperioden för att hålla entusiasmen i Europafrågor vid liv. Och de fortsätter nu att lyfta fram EU som garant för välstånd, fred och frihet. Sverige bör införa euron och gå med i EU:s bankunion, anser L som också vill slå vakt om EU:s värderingar.
Det är naturligtvis illa att L ännu inte slagit fast vem som ska vara toppkandidat i EU-parlamentsvalet. Men nog borde ett parti med så stort patos i EU-frågor kunna få högre stöd än 5 procent. Står sig Novusresultatet i valet tappar L den ena av sina nuvarande två parlamentsplatser.
Samtidigt ser Feministiskt initiativ ut att helt förlora sin representation. Med noteringen 1,2 procent vore något annat snudd på sensationellt.
Största ökningen sedan 2014 noteras för Sverigedemokraterna, som får 14,3 procent. Men det är för tidigt att säga hur partiets EU-politiska helomvändning tas emot av dess sympatisörer. En stor del av dem vill väl att Sverige lämnar EU, vilket SD nu inte längre verkar för.
"Vi har varit bra på att tala om det dåliga med EU, vi måste bli bättre på att tala om det som är bra", förklarar partiledaren Jimmie Åkesson. Hans parti går till val på att sänka avgiften till unionen samt minska dess inflytande över medlemsländerna.
EU-skeptiska Vänsterpartiet har också vind i seglen och håller fast vid sitt långsiktiga mål om att Sverige ska lämna unionen. Mer kortsiktigt vill partiet motverka den ekonomiska ojämlikheten i Europa och stå upp för flyktingars rätt att söka asyl.
Det senare är en viktig fråga med potential att dra röster, men med små möjligheter till gehör på europeisk nivå.
Även Kristdemokraterna och Centerpartiet går framåt. Enligt Novus får båda omkring 9 procent. KD gjorde nyligen en viktig markering i EU genom att - tillsammans med en majoritet inom partigruppen EPP - besluta om en avstängning av ungerska partiet Fidesz. Det skedde med hänvisning till demokratiska och rättsstatliga principer och KD lär fortsätta att lägga stor vikt vid dem. Men C är väl så engagerat i sådana frågor och har en tydligare agenda för sin EU-politik. "Ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa" är målsättningen, enligt partiets valplattform.
I gröna frågor kan Miljöpartiet bjuda motstånd. Dalande opinionsstöd borde få MP att valspurta hårt. Sedan 2014 har partiet tappat över 6 procentenheter till den aktuella mätningens 9,2 procent. Men möjligheten till upphämtning borde vara god. Få saker är så viktiga att reglera på Europanivå som de som rör miljö och klimat.
Socialdemokraterna, som får mer än var fjärde röst enligt Novus, går till val på försvar av demokratiska värderingar och fler schysta jobb. Moderaterna, som står still på förhållandevis låga 13,7, gör i sin tur huvudnummer av den gränsöverskridande brottsligheten.
Så räcker dessa frågor för att engagera väljarna?
Enligt Novus ser valdeltagandet ut att sjunka från 51 till 45 procent - fast i en mätning som Sifo gjort för Europaportalen uppger 70 procent att de absolut eller troligen kommer att rösta i årets EU-val. Skillnaden är avsevärd och inte enkel att förklara.