Pisa chefen dömer ut den svenska skolan - Den svenska skolan har tappat sin själ, enligt Pisa:s Andreas Schleicher. För SvD berättar han var vi kan hitta igen den. Erfarenheten av att ta emot nyanlända kan bli en styrka - men på kort sikt kan de nya eleverna försämra Pisa-rankingen.
Skolsverige håller andan nästa vecka. Då, den 6 december, presenteras resultatet i den senaste kunskapsundersökningen Pisa. I tidigare mätningar har Sverige sjunkit som en sten. Senast hade inget annat land tappat så mycket, så snabbt.
- Jag kommer inte att avslöja något, skyndar sig Andreas Schleicher att säga när jag tar upp att många är nyfikna på om Sverige fortsätter falla eller om den negativa resultattrenden brutits.
När Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna, våren 2015 presenterade rapporten “Improving Schools in Sweden" skrädde han inte på orden. Han kallade den svenska skolan “en besvikelse" som verkade ha förlorat "sin själ" i början av 90-talet.
- Sverige hade ett skolsystem med ett starkt engagemang för att förse barn från olika bakgrunder med bred och högkvalitativ utbildning. Många olika indikatorer visar att det koruset tappats bort, säger Andreas Schleicher.
Enligt honom finns inget sammanhållet system i svenska skolan.
- Det finns ingen tydlig nationell linje, ingen stark betoning på vilken roll läraren ska ha. Allt är väldigt isolerat och fragmenterat. Ett skolsystem måste vara mer än tusen individuella skolor, säger Andreas Schleicher.
Hans recept för att hitta tillbaka till själen är att skapa en tydlig idé om vad bra utbildning är, skapa en tydlig nationella standard och investera i lärarnas löner och arbetsförhållanden.
SvD träffar Andreas Schleicher när han är i Stockholm för en konferens om utbildning för barn på flykt som anordnades av Education International. Till Sverige kom över 70 000 barn på flykt bara under 2015. Andreas Schleicher menar att de många nyanlända innebär en massiv utmaning för svenska skolan.
Pisa-undersökningen som presenteras i december bygger på prov som eleverna skrev våren 2015, alltså strax innan den största vågen av flyktingar till Sverige. Nyanlända presterar sämre i skolan än barn födda i Sverige och Andreas Schleicher tror att de många nyanlända kan ha en negativ effekt på Sveriges Pisa-resultat på kort sikt. Men om Sverige lyckas med social och akademisk integration kommer de nyanlända att klara sig bra i skolan.
- Vi bör inte göra misstaget att tro att barn som inte pratar svenska är dumma. Om vi kan se till att de här barnen får en verklig chans tror jag att det finns mer att vinna än att förlora, säger Andreas Schleicher.
Utmaningen att ta emot många nyanlända barn kan i slutändan stärka den svenska skolan, tror Andreas Schleicher.
- En styrka hos den svenska skolan är att skolor och lärare är öppna mot elever med olika typer av utmaningar. Jag tror att det kan utvecklas ytterligare nu, säger Andreas Schleicher.
Mätningar som Pisa har fått allt mer fokus i takt med att utbildning blivit allt viktigare för att klara sig i samhället. Pisa-resultaten är föremål för debatt i en lång rad länder, enligt Andreas Schleicher. Men han varnar för att stirra sig blind på Pisa.
- Pisa tittar på viktiga aspekter av utbildning, och mäter fundamentala färdigheter. Men det finns mycket mer vi bör förvänta oss av utbildning. Sociala och emotionella färdigheter har stor betydelse för hur framgångsrika människor blir i sina liv, säger Andreas Schleicher.
OECD arbetar dock med att bredda testet. I senaste proven testades samarbetsförmåga, och eleverna som är med i nästa provomgång kommer även att testas i sin förmåga att se olika värderingar och kulturer ur olika perspektiv.
- Men vi måste alltid vara medvetna om att mätningar inte fångar allt. Jag tror att det är viktigt att hålla insatserna i den här utvärderingen måttliga, säger Andreas Schleicher.
Källa: Skolverket. SvD
Läs mer om skola och utbildning på SvD Läs & Skriv - en specialsajt för lärare, elever och föräldrar med reportage, tips och gratis undervisningsmaterial.