Plan för asylbyggen lämnar kommuner i sticket - Regeringen ger staten undantag från lagar och regler vid byggen av asylboenden. Men när kommunerna ska ordna fram bostäder till tusentals personer måste de följa samma stelbenta lagar som staten nu friskriver sig själv ifrån. Det är ett intellektuellt haveri, skriver moderata toppolitiker från fem kommuner.
De blocköverskridande bostadssamtalen har upphört. Regeringen visar liten eller ingen förståelse för omfattningen av bostadskrisen. Särskilt tydligt blev det i veckan när regeringen presenterade "Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande". Där får staten ett batteri av möjligheter att kunna inrätta asylboenden utan att följa de lagar och regler som regering och riksdag själva tagit beslut om. Dessutom nämns att möjligheten att anlägga storskaliga tältförläggningar i Sverige.
Kommunerna i Stockholms län ska enligt den nya tvångslagstiftningen ta emot och lösa boende för 6689 personer under 2016. Beräkningar visar att nästa år kommer det 9800 och året efter det 12250 personer för att sedan möjligen minska. Samtidigt har vi en eskalerande bostadsbrist, för litet byggande och stelbenta byggregler. Det totala mottagandet motsvarar ett invånarantal som Nynäshamn eller som Salem och Vaxholm tillsammans. Det behövs bostäder i densitet med en helt ny kommun på mindre än tre år om vi räknar bort alla andra 537000 bostadsökande - bara i Stockholm.
Av Sveriges 290 kommuner anger nu 240 att de har brist på bostäder. För tre år sedan var det bara hälften så många, 126 stycken. Störst är bristen i storstäderna. Nästan hela Sveriges befolkning, 94 procent, bor i en kommun där det råder bostadsbrist.
Tillfälliga lösningar kommer att bli mer regel än undantag när kommuner försöker klara sitt beting enligt den nya tvångslagen. Modulhus kommer nödvändigtvis bli en ofta förekommande syn trots att ingen anser att det är en bra lösning.
I den akuta situationen friskriver sig staten och regeringen från de av riksdagen beslutade lagarna. Men bara för att klara statens egna behov. Kommunerna som enligt den nya tvångslagstiftningen ska ordna fram bostäder till tusentals personer måste följa samma stelbenta lagar som staten nu friskriver sig själv ifrån. Det är orimligt.
Den föreslagna lagändringen hjälper inte de 84772 personer som idag bor på förläggningar varav 9925 har fått uppehållstillstånd och väntar på att anvisas till en kommun. Lagändringen är bara en beredskap för om det återigen kommer flyktingar i samma omfattning som i höstas, ingen lösning på dagens problem. Det vi nu har är en ordning där regeringen och staten gör sig redo för att fortsatt ta emot ett mycket stort antal asylsökande genom att lagstifta om möjligheten att sätta upp tillfälliga asylboenden. Samtidigt finns det ingen politisk vilja att göra samma undantag för att bygga riktiga bostäder. Kommunerna ska följa den rigida plan- och bygglagen till punkt och pricka.
I Stockholmsområdet är det snarare regel än undantag att det tar minst tio år från idé till att en bostad står nyckelfärdig. Samtidigt har bostadpriserna ökat kraftigt de senaste åren. Det är inte realistiskt att många nyanlända kommer ha råd att köpa sig en bostad inom överskådlig framtid. De hyresbostäder som byggs med nu gällande byggnormer är dyra. Kommunerna i Stockholms län kommer inte klara sitt åtagande enligt den nya tvångslagen om inte regelverket radikalt förändras, åtminstone tillfälligt.
Staten har beslutat om en tvångslag utan att ge kommunerna verktyg för att klara situationen; det är ett intellektuellt haveri. Politik får konsekvenser och konsekvenser måste hanteras. Vilket samhälle får vi när staten kommer att kunna bygga massiva flyktingförläggningar i modulform? Vad händer med de människor som kanske måste vänta uppemot två år på sin asylansökan? Vad händer med dessa människor när de sen får reda på att de kan få en tillfällig bostad om först ett par år?
Vi riskerar att få den sämsta av världar för att regeringen inte förstår konsekvenserna av sitt agerande. Människor måste få möjlighet att påbörja sin etablering i Sverige och regeringen måste ge kommunerna verktygen att lösa detta. Allt annat är omänskligt.
Leif Gripestam
kommunstyrelsens ordförande i Täby (M)
Mats Gerdau
kommunstyrelsens ordförande i Nacka (M)
Michaela Fletcher
kommunstyrelsens ordförande i Österåker (M)
Adam Reuterskiöld
kommunstyrelsens ordförande på Ekerö (M)
Per Granfalk
kommunstyrelsens ordförande i Solna (M)