Polisen Omöjligt kartlägga tusentals som ska utvisas - Personer som ska utvisas men som polisen inte hittar hamnade i fokus när misstänkte terroristen Rakhmat Akilov visade sig vara en av 12 500 så kallade "avvikna". Den siffran ligger fortfarande högt - men SvD kan berätta att polisens statistik är så bristfällig att det är omöjligt att veta hur många som håller sig undan.
När det stod klart att Rakhmat Akilov från Uzbekistan, som erkänt terrorattentatet på Drottninggatan, befann sig i Sverige trots att han skulle utvisas väckte det stor uppmärksamhet.
Patrik Engström, chef för gränspolissektionen, berättade för SvD i april efter att Akilov gripits, att det fanns ungefär 12 500 personer som fått ett utvisningsbeslut men försvunnit likt Akilov. Polisen beskriver dem som "avvikna".
Enligt gränspolisens nya statistik, snart ett år efter att Akilov först registrerades som avviken, så ligger siffran fortfarande på en hög nivå.
12 268 är efterlysta efter att de gått under jord i Sverige. Men Patrik Engström menar att polismyndighetens statistik är så bristfällig att det är mycket svårt att veta hur många som egentligen befinner sig i Sverige illegalt.
- Siffrorna ger ingen bra bild av hur många som faktiskt befinner sig olovligen i landet. Det finns inga bra metoder att räkna på det, säger Patrik Engström.
De siffror som gränspolisen har på antalet avvikna är ärenden där en person har fått ett beslut om att återvända, men som håller sig undan.
Förutom dessa personer finns troligtvis ett stort mörkertal rörande personer som befinner sig i landet illegalt och som aldrig givit sig till känna för svenska myndigheter, menar Engström.
I regeringens regleringsbrev för polisen 2017 står att statistikföringen måste bli bättre. Kriminalvården, Migrationsverket och polisen visade olika siffror för samma område och detta behövde åtgärdas.
Men Patrik Engström säger att problemen kvarstår.
- Vi hanterar i stort sett över 12 000 ärenden manuellt. It-systemet är uppbyggt för att registrera vidtagna åtgärder men inte människor. Och det är ju människor vi jobbar med. Statistiken kring inre utlänningskontroller är mest oklar.
Patrik Engström säger att polisen arbetar med pappersakter och att bristen på digitala lösningar gör att det finns en eftersläpning i hanteringen.
- Om en person påträffas någonstans i Sverige, som är efterlyst som avviken, så behöver vi ibland skicka en pappersakt från en region till en annan för att ärendet ska kunna handläggas. När akterna inte finns digitalt blir informationsutbytet svårt.
Är inte den eftersläpningen allvarlig om man hanterar en person som skulle kunna utgöra fara?
- Jo, så är det. En akt kan behöva skickas från en region till en annan dessutom. Det är verkligen inte optimalt att den finns i pappersform.
Patrik Engström säger dessutom att antalet personer som befinner sig i illegalt i Sverige har ökat, även om antalet avvikna minskat något jämfört med ett år sedan, enligt statistiken. Det beror främst på att fall preskriberas efter fyra år och att Migrationsverket inte skickar lika många sådana ärenden till polisen längre.
- Fler fall preskriberas jämfört med de som kommer in, men att antalet individer faktiskt minskat finns det inga säkra siffror som visar. Dessutom finns det massor av människor som inte registrerats hos Migrationsverket. Om inte Akilov sökt asyl hade det handlat om den problematiken snarare än om avvikna, säger Engström.
Akilov var skriven på en adress på Hidinge Backe i förorten Hjulsta norr om Stockholm. Där hämtade han sin post med jämna mellanrum. Adresser på Hidinge Backe dyker ofta upp hos den svenska gränspolisen när de ska söka upp personer för att verkställa utvisningar. Att uppge falsk adress är, inte helt oväntat, en vanlig metod för att hålla sig undan polisen.
Han uppgav för Migrationsverket att han bodde på Hidinge Backe, men höll egentligen till i Vårberg i sydvästra Stockholm.
Åtalet mot honom väntas den 23 januari och tusentals sidor om hans förehavanden i Sverige kommer att bli offentliga. Fem personer dödades i lastbilsattacken som utreds som ett terrordåd.