Politiker jagar papperslösa men en reform står kvar - Svensk flyktingpolitik har stramats åt och fler av de som gömmer sig ska letas upp och utvisas. Men de papperslösas rätt till vård och skola har hittills överlevt flyktingkris, terrordåd och opinionssvängning.
Sveriges migrationspolitik bytte snabbt ansiktsuttryck hösten 2015, från ett välkomnande leende till ett strängt avvisande.
En analys belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I september talade Stefan Löfven om att hans Europa inte bygger några murar. Några månader senare deklarerade statsministern att Sverige skulle lägga sig på EU:s lägsta nivå vad gäller migration.
Det kallades signalpolitik, men allt var inte bara signaler. Det blev regel med tillfälliga uppehållstillstånd, i stället för permanenta, och reglerna för familjeåterförening stramades åt.
Framför allt två faktorer har förändrat laddningen i frågor som rör papperslösa. Den första är flyktingkrisen. Den andra är terrordådet på Drottninggatan våren 2017. Rakhmat Akilov, som har erkänt dådet, saknade uppehållstillstånd och arbetstillstånd.
Före de här händelserna var papperslösa ingen stor eller kontroversiell fråga. Regeringen Reinfeldt gjorde 2013 upp med Miljöpartiet om att personer som saknar uppehållstillstånd ska ha rätt till sjukvård "som inte kan anstå" och att barnen ska ha rätt till skolgång.
I samband med det så kallade Reva-projektet riktades kritik framför allt mot polisen men också mot regeringen. I riksdagen 2103 frågade socialdemokraten Morgan Johansson - då i opposition - justitieminister Beatrice Ask: "Ni har krävt att polisen påtagligt ska öka avvisningarna. Är det en riktig prioritering?"
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
Nästan precis fyra år senare, i slutet av april i år, presenterar samme Johansson - som nu är justitieminister - en rad förslag för att förstärka polisens möjligheter att hitta och avvisa papperslösa. "En del av de här åtgärderna känner man borde ha varit gjorda mycket tidigare" säger Morgan Johansson.
Att politikerna nu vill intensifiera jakten på papperslösa följer samma logik som skärpningen av flyktingpolitiken. Mer överraskande är att rättighetslagstiftningen - rätt till sjukvård och skola - har överlevt.
Ulf Kristersson anlade ett barnperspektiv i sitt svar: "Jag säger inte att vi har fått en bra lösning på detta just nu, utan jag säger bara att små barn kan behöva värnas också när vuxna har fattat dåliga beslut. "
På Moderatstämman några dagar senare beslutades att kommuner ska förbjudas att ge långvarigt försörjningsstöd - socialbidrag - till papperslösa. Men det gjordes inga inskränkningar i rätten till vård och skola.
Ibland låter det som att hela den svenska migrationspolitiken har kastas över bord, men hittills har en central del som rör papperslösa alltså lämnats orörd. Sedan är det en annan sak att de gömda - som framgår av SvD:s reportage - inte alltid törs utnyttja sina rättigheter.