Populismens trollkraft kan brytas. - Nationalism och högerpopulism lär förbli politiska krafter att räkna med för överskådlig tid, men tilltron till den liberala demokratins idéer är fortsatt stark.
Det visar Emmanuel Macrons klara seger i det franska presidentvalet.
Så det finns anledning att fira. Däremot inte att ta ut segrar i förskott.
Redan i juni är det parlamentsval i Frankrike och detta val blir avgörande för Macrons möjligheter att genomföra den politik han gått till val på. Visserligen har en fransk president stor makt, men utan ett starkt stöd i parlamentet finns knappast några utsikter att få igenom de genomgripande reformer Frankrike -och EU - är i stort behov av.
Det har länge svept kyliga högervindar över Europa. I viktiga EU-länder som Polen och Ungern har trångsynt nationalism varit ett vinnande koncept för nationalkonservativa partierna Lag- och rättvisa respektive Fidesz.
Utvecklingen under 2016 var illavarslande. I det österrikiska presidentvalet var Norbert Hofer från frihetspartiet, FPÖ, nära att vinna, även om de grönas Alexander Van der Bellen till sist tog hem segern. Efter Storbritanniens folkomröstningsbeslut att lämna EU och Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet verkade den populistiska politiska vågen svår att hejda.
Om väljarna röstade på nationalister av övertygelse eller i protest är däremot svårare att säga.
Det fanns hur som helst anledning till oro inför det europeiska supervalåret 2017. Men så här långt har det inte gått så illa som kunde befaras.
Det nederländska parlamentsvalet i mars blev inte den succé som Geert Wilders och hans islamfientliga parti PVV hoppades på. Visserligen ökade PVV med fem mandat till 20 av totalt 150 platser i parlamentet, men det var en framgång som med tanke på vad opinionsmätningarna indikerade ändå får betraktas som begränsad. Premiärminister Mark Ruttes liberala parti VVD tappade åtta mandat men förblev ändå landets största parti.
I september väntar parlamentsval i EU:s viktigaste land Tyskland. Kan förbundskansler Angela Merkel säkra regeringsmakten för ytterligare en mandatperiod? Kanske inte, men i så fall förloras den till en annan EU-vän, Socialdemokraternas Martin Schulz.
Just nu tycks luften vara på väg att gå ur Tysklands högerpopulister Alternativ für Deutschland. AfD har skakats av rader av interna bråk. Frauke Petry, som för två år sedan manövrerade ut den förre partiledaren Bernd Lucke, blev efter en stormig partikongress i april själv utbytt.
Opinionsstödet för AfD, som nådde en topp runt 15 procent efter flyktingkrisen 2015, har i stort sett halverats. I helgens delstatsval i Schleswig-Holstein fick AfD nöja sig med knappt 6 procent av rösterna. Valet blev istället en framgång för Merkels kristdemokratiska CDU. Om trenden för AfD håller i sig kommer att visa sig på söndag, då det är val i den folkrikaste delstaten Nordrhein-Westfalen.
Det finns inget oundvikligt i den nationalistiska högerpopulismens framgångar. Dess trollkraft kan vara på väg att brytas - utan att den först behöver komma till makten och misslyckas i fler länder. Det vore i så fall för väl.