Psykisk ohälsa hotar barns betyg - Var tionde elev i Burlöv mår så dåligt att de inte klarar skolan.
- Om vi haft mer personal hade vi kunnat hjälpa fler tidigare, säger Bengt Åström (S), ordförande i utbildnings- och kulturnämnden.
Resultaten framkom nyligen i en större kartläggning bland kommunens elever. Beslutet att genomföra den fattades av fullmäktige i november, efter att frågan lyfts i en M-motion.
- Vi visste om att vi hade brister sedan tidigare. Under hösten har Burlöv fått en kraftig tillströmning av flyktingbarn som har andra behov. De kommer från länder i krig och många har traumatiska minnen att bearbeta. Det ställer helt andra krav, säger Bengt Åström (S), ordförande i utbildnings- och kulturnämnden.
Totalt sett går cirka 1700 elever i Burlövs grundskolor. Kartläggningen visade att 175 elever, motsvarande tio procent, har svårigheter att nå skolmålen på grund av psykisk ohälsa.
I sammanställningen konstateras också: "De som gjort kartläggningen framhåller att det finns ett betydligt större antal elever som mår dåligt men som ändå lyckas nå målen. "
Kartläggningen är den första av sitt slag som gjorts i Burlövs kommun.
Hade du väntat dig att andelen elever som mår dåligt skulle vara så stor?
- Jag hade nog det. Vi har fått signaler från skolorna om att många barn har det jobbigt.
- Alla barn har rätt till det stöd de behöver enligt lagen. Nu får de inte den hjälp man önskar. Vi har för lite personal och rädslan är att elever som mår dåligt trillar mellan stolarna.
Allvarligast är situationen på gymnasieenhetens introduktionsprogram, där elever som inte fått behörighet till gymnasiet läser upp betyg. Kartläggningen visar att så många som 70 procent mår dåligt och har svårt att prestera.
Ett annat problemområde är bristen på stöd för barn i förskoleåldern. I nuläget har två specialpedagoger ansvar för sammanlagt 1020 barn. Beräkningen är att minst två personer borde anställas för att stötta upp situationen.
- Skollagen är väldigt tydlig med att elever i grundskolan har rätt till stöd. En sådan lagreglering saknas för förskolebarnen. Det är en stor brist.
Kartläggningen visade också på stora skillnader mellan Arlöv och Åkarp. Bengt Åström blev förvånad av resultaten.
- Jag hade nog väntat mig att fler skulle må sämre i Arlöv, men ökningen var stor även i Åkarp som är mer högutbildat, det är överraskande.
Utbildnings- och kulturnämnden konstaterar: "Det finns en relativt omfattande grad av psykisk ohälsa i våra skolor och vår nuvarande dimensionering av elevhälsan är i underkant. "
De senaste tre åren har kommunens samlade specialpedagogiska resurs minskat med tre heltidstjänster. Barn- och utbildningsnämnden räknar också med att kommunen behöver nyanställa skolsköterskor, kuratorer och psykologer. I budgeten för de närmaste tre åren vill man därför avsätta 3,7 miljoner kronor för att kunna rekrytera mer personal.
- Politikerna är ansvariga för skolan och måste ta ansvar. Det kommer att kosta mer i framtiden om de här barnen inte får hjälp.