Radikal förändring av Ms skolpolitik behövs

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Radikal förändring av Ms skolpolitik behövs - Jag vill att fler ska få möjlighet att göra den klassresa jag själv har gjort. En sådan klassresa ska börja i klassrummet - och för alla medborgare, oavsett bakgrund eller etnicitet. Moderaternas politik för skolan måste ändras i grunden, skriver Benjamin Dousa, förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet.

Sverige är ett tudelat land. I över hundra år har socialdemokrater låtit definiera klasser utifrån inkomstskillnader. Men klasskampen borde inte utgöras av rättvisa skillnader mellan människors inkomster. Den borde handla om de orättvisa skillnaderna som går i arv hos stora delar av befolkningen. Samtidigt som arbetslösheten hos inrikes födda är låg, så präglas områden med en hög andel utrikes födda av arbetslöshet, kriminalitet och låga skolresultat.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I mångt och mycket är Sverige ett nytt land. Det moderata projektet borde vara att bana väg för fler klassresor - och starten på dessa resor börjar i klassrummet.

När jag gick i tredje klass bröt jag på svenska och kunde knappt läsa. Tack vare att min mamma såg till att jag bytte från skolan som låg i ett utanförskapsområde till en skola i innerstaden blev jag räddad från vad som hade kunnat utvecklas till ett liv i utanförskap. Men långt ifrån alla har förmånen att ha en lika engagerad mamma som jag, och för dem som är fast i utanförskapsområden med dåliga skolor är risken stor att klasskillnader befästs och går i arv.

De senaste årens rekordstora invandring har givit upphov till ökade klyftor i samhället. När jag säger att klassresan ska börja i klassrummet så menar jag för alla medborgare, oavsett bakgrund eller etnicitet. I dag är det långt ifrån verklighet. En färsk rapport från ESO visar att endast varannan elev som kommit till Sverige efter sju års ålder når godkända betyg i matematik, svenska och engelska. Utvecklingen går dessutom åt helt fel håll. För tio år sedan uppnådde sju av tio invandrarelever godkända resultat i nämnda skolämnen. För vissa invandrarelever, exempelvis afrikaner och ensamkommande flyktingbarn, är det bara 20-30 procent som klarar att få godkänt i ämnena.

Skolans problem är dock inte invandringens fel. Det går långt djupare än så. De internationella kunskapsmätningarna TIMSS och Pisa har visat att den svenska skolpolitiken under de senaste decennierna har varit minst sagt undermålig. Nedgången går att se i princip inom alla elevkategorier. Detta riskerar att slå hårt mot landets kompetensförsörjning, konkurrenskraft och i förlängningen hela vårt välstånd.

Följer man skoldebatten kan man få intryck av att det handlar om kommunaliseringen, det fria skolvalet eller vinstdrivande skolor. Visst har skolsystemet vissa strukturella brister som måste åtgärdas, men det viktigaste för att höja kunskapsresultaten är att stärka undervisningens kvalitet.

Jag menar att de trender och progressiva idéer som fått spridning inom lärarkåren, skolan och lärarutbildningen är en av de viktigaste orsakerna till att eleverna lär sig allt mindre. Den postmoderna kunskapssynen som präglar såväl läroplaner som pedagogik måste ersättas av en mer traditionellt inriktad kunskapsskola. Katederundervisning har exempelvis bespottats av såväl högern som vänstern, men rigorös empirisk forskning visar att det faktiskt är den enskilt mest effektiva undervisningsmetoden.

Moderaterna måste även börja inse att det är dags att slänga teknikhysterin i papperskorgen. Trots att det inte finns evidens som tyder på att ny teknik i klassrummet gynnar elevernas resultat skriver vår egna skolpolitiska talesperson på sin hemsida att hon vill driva på användningen av modern pedagogik och teknik i skolan. Det finns ingen anledning att satsa pengar på en sådan utveckling. Då är det i stället bättre att prioritera resurserna till mer kvantitativ klassrumsnära forskning som kan leverera användbara resultat för lärare. Det har den nuvarande flummiga pedagogiska forskningen inte lyckats med och den borde därför förses med klart mindre skattepengar.

Det är självfallet av stor vikt att även lärarkåren håller en hög kvalitet. Det finns oroväckande tecken på att såväl rekryteringen av nya lärare samt befintliga lärares kompetensutveckling håller en mycket låg nivå. Det låga söktrycket till lärarutbildningen har resulterat i att i princip vem som helst med en gymnasieexamen kan antas till en lärarutbildning. Vi måste ställa högre krav på de som söker sig till läraryrket. Om vi låter lärarutbildningen fortsätta att anta studenter med svaga akademiska meriter riskerar det att yrkets attraktivitet sjunker ännu mer, men även att allmänhetens förtroende för skolan urholkas.

Sverige behöver en skola där strävsamhet och ansträngning leder till framgång - inte familjenamn eller bostadsadress. Det klassamhälle vi ser i dag innebär att barnens framtid avgörs av föräldrarna, vilket gör att skillnaderna i förutsättningar blir orättvisa. Det moderata projektet i detta nya tudelade land borde vara att vända utvecklingen och bli klassresenärernas parti.

förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet, Muf

Källa - 2017-09-24 08:30

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+