Rädsla får inte styra politiken - Masskjutningen i München skedde på femårsdagen av Utøya. Tysk polis har sedan tidigare misstänkt att 18-åringen inspirerades av dådet.
Nu har källor inom säkerhetspolisen bekräftat för en tysk tidning att mördaren känt samhörighet med Hitler, då de fyllde år på samma dag, och att 18-åringen såg sig själv som arisk.
Direkt efter dådet lockade mördarens ursprung till spekulationer kring terrorism av IS. Många analyser klumpade också ihop sommarens alla overkliga dåd under IS mörka mantel. Men en människa är först och främst en människa och inte sitt ursprung.
I efterhand vet vi att alla offer i Münchenattacken hade invandrarbakgrund. En turkisk kvinna var i 45-årsåldern, men de övriga var unga vuxna eller barn.
Mördaren var tysk-iranier, född och uppväxt i Tyskland. Enligt uppgifter till den tyska tidningen ska 18-åringen ha känt ett hat mot turkiska medborgare och araber.
En videofilm från händelsen visar hur en man på gatan skriker "förbannande invandrare" och får till svar "jag är född i Tyskland" av den skjutande 18-åringen.
- Vilka omständigheter är det som gör att en ung man dras till teorier om visa rasers överlägsenhet och ber vittnen till en massaker han genomför att betrakta honom som tysk, och inte invandrare? undrar Alex Shams, en iransk-amerikansk journalist och antropologidoktorand, på sin webbsajt.
Hans svar är delvis att en del iraniers regimkritik förenar sig med den kända västerländska högerextremismen.
Tyskland har också under sommaren drabbats av två andra brutala dåd som IS misstänks ligga bakom.
I går mötte den tyska förbundskanslern Angela Merkel pressen för att svara på frågor om hur våldet kan och bör mötas.
Merkel gjorde analysen att det gemensamma för förövarna är att de vill "bryta ner vår gemenskap, öppenhet och vilja att hjälpa människor i nöd".
Merkel är fast övertygad om att Tysklands flyktingpolitik måste fortsätta.
- Det är vår historiska plikt och det är en historisk utmaning i globaliseringens era, sa Merkel.
Hon har rätt. Civila i Europa har på kort tid utsatts för brutala attacker från ideologiskt motiverade personer och rörelser. Händelser som människor, inte minst i Syrien, Irak och Kurdistan är alltför bekanta med. Att i detta nu stänga gränser är att svika dem som flyr från den fasa vi själva fruktar. Att gå med på det är att låta extremisterna på bägge sidor vinna.
Den tyska förbundskanslerns hållning var egentligen mycket enkel:
Rädsla kan inte vara det som får styra i politiken.
I denna tid av politisk opportunism och skrämselprofeter är det ett befriande men tyvärr allt mer sällsynt budskap.