Rafat vann kampen till slut Tvingades börja om - Jakten på ett jobb och en bostad var en tuff kamp mot klockan för Rafat Hamid. Han är en av runt 11 000 nyanlända som anvisats att bo i Stockholms län de senaste två åren och som fått tidbegränsade bostadskontrakt. Till slut fick Rafat Hamid jobb i Södertälje och lägenhet i Nyköping.
- För riktig etablering behövs stabilitet, säger han.
Rafat Hamid, 33, är en palestinsk trebarnsfar från Syrien. Han kom med sin familj till Sverige 2015 och bor i Stockholm sedan slutet av 2016.
Efter att han avslutat sina SFI-studier fick han en praktikplats som inköpare på Kone Corporation. Varje dag letade han efter jobb och lägenhet.
- Det är väldigt svårt att hitta ett tillsvidarekontrakt på en lägenhet i Stockholm under etableringstiden. Vi skulle vilja ha en lägenhet som passar fem människor med en månadshyra som är mindre än åtta tusen kronor, säger han.
Totalt anvisades 11 000 nyanlända att bo i Stockholm län under 2017 och 2018 till följd av den så kallade bosättningslagen.
De anvisade har samtidigt, genom det så kallade etableringsprogrammet, under två års tid tillgång till insatser och praktik för att lära sig språket, hitta ett jobb - och kunna skaffa sig ett eget permanent boende.
Rafat Hamid berättar om en tuff kamp mot klockan.
- Vi började kolla i andra städer som Nyköping eller Eskilstuna, som inte ligger så långt bort. Där är det inte svårt att hitta ett arbete, och jag kan pendla till Stockholm om jag lyckas att hitta jobb här innan vi flyttar.
Men även om jobb längre bort fanns inom räckhåll kände Rafat Hamid av hindren på vägen.
- På alla utbildningar jag har varit på säger de att mer än 70 procent av jobben hittas via kontakter. Men hur ska man lyckas med att hålla sina kontakter om man byter bostad och stad vartannat år?
- För riktig etablering behövs stabilitet, att man jobbar i området där man redan är etablerad.
Socialborgarrådet i Stockholm stad, Åsa Lindhagen (MP), säger att de som kommit in på arbetsmarknaden måste ges möjligheter att etablera sig även på bostadsmarknaden.
- Vi har den högsta byggtakten på över ett decennium, sedan miljonprogrammet. 7 400 bostäder påbörjades 2017. I särskilda projekt, de så kallade Stockholmshusen, försöker vi pressa hyrorna så mycket det bara går för att även hushåll med låga inkomster ska kunna få en lägenhet.
Stockholms stad ger nyanlända tillfälliga kontrakt hos SHIS Bostäder (stadens bostadssociala resurs, som har ansvar att driva boenden för nyanlända).
- Dessa kan som längst gälla i fem år, vilket är samma längd som för andra stockholmare som får tillfälliga bostäder genom SHIS, säger Åsa Lindhagen.
Men SHIS ger i dag bara tvåårskontrakt. Efter det har en nyanländ inte rätt att stanna kvar om kommunen vill att hen flyttar. Andra kommuner, som Sollentuna, skriver fyraårskontrakt med nyanlända.
- Vi är alltid tvungna att starta från början. Lära känna nya handläggare, grannar, vänner och platser. Samma sak för barnen. Det påverkar deras psykiska tillstånd varje gång familjen flyttar, säger Rafat Hamid, som menar att det ibland tar tid innan omgivningen accepterar de nyanlända.
Strax efter att SvD träffat Rafat Hamid fick han ett fast jobb som Sourcing Manager på Scania Group i Södertälje, och ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Nyköping, runt 70 kilometer från hans nya arbetsplats.
- Det var mitt mål - att jobba inom mitt yrke i Sverige. Och det blev som jag planerade, säger Hamid.
Han fick jobberbjudandet efter att ha gått en kurs på ett rekryteringsföretag som hjälper nyanlända att presentera sig inför arbetsgivare och att hitta jobb.
- Nu har jag vunnit kampen. Vi har börjat känna oss stabila igen, säger han.
Mohamad Hisham Al bakri bor på Vintertullen på Södermalm, det största flyktingboendet i Stockholm.
- Vårt första år i Stockholm kunde vi inte språket, så det var ingen idé att försöka hitta jobb. Det andra året började vi tänka på vad som kommer att hända med oss när året slutar. Kommer vi förlora vårt boende? Vart ska vi flytta? Finns det någon anledning att söka arbete här?
Åsa Lindhagen säger att Stockholm vill att de som kommer dit också ska kunna stanna.
- Vi prioriterar både att bygga fler bostäder som människor har råd med och att ge stöd till nyanlända i hur de kan hitta bostäder på egen hand.
- Utöver detta fortsätter arbetet med att bygga modulbostäder som ska användas för nyanlända familjer i samband med anvisning till Stockholm. Dessa är tillfälliga bostäder och de som flyttar in där ska alltså på sikt flytta vidare, säger Åsa Lindhagen.
Hon betonar att Stockholm dock inte satt en skarp tvåårsgräns på samma sätt som exempelvis Lidingö gjort. Förvaltningsrätten har gett kommunstyrelsen i Lidingö rätt att säga upp hyreskontrakt för nyanlända då etableringstiden på två år tar slut. Lidingö och även Solna har redan meddelat några familjer att de måste flytta.
• Sedan den 1 mars i fjol måste kommunerna enligt lag ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.
• Lagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flykting- eller skyddsbehövande och deras anhöriga. Även kvotflyktingar och ensamkommande barn som är kvotflyktingar omfattas, däremot inte ensamkommande barn som inte är kvotflyktingar.
• Det är bara de som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden som anvisas. Många nyanlända ordnar boende på egen hand och de omfattas inte.
• Länsstyrelserna beslutar hur många varje kommun ska ta emot.
• I Sverige ska totalt 15 200 nyanlända omfattas av kommunanvisningar under 2018. Av dem ska 4 931 anvisas till Stockholms län. 1 882 av dem anvisas till Stockholms stad.
Källa: TT, Länsstyrelsen.