Rapport Myndigheterna missar brottsutsatta barn - Trots fler fall av misstänkt människohandel med minderåriga är myndigheterna dåliga på att hjälpa barnen, visar en ny rapport.
- Det finns ganska stora brister i samverkan mellan aktörerna, säger utredaren Maria von Bredow.
Studien är gjord av Länsstyrelsen i Stockholm och handlar om barn i Sverige som riskerar att utsättas för människohandel och andra brott. Slutsatsen är att socialtjänsten, gode män, fritidspedagoger, polisen och Migrationsverket till viss del är dåliga på att upptäcka barn som riskerar att utsättas för människohandel.
Hon har intervjuat bland annat en 16-årig marockansk pojke som under 18 månader i Sverige placerades på 12 olika boenden. Ibland avvek han från boendena och blev då utnyttjad av vuxna personer som fick honom att bland annat begå fickstölder.
Under en tid tvångsomhändertogs han, och försökte då ta sitt liv. Under en tid blev han placerad på ett låst boende där han mådde psykiskt dåligt och där han enligt honom själv försökte ta sitt liv.
- Hans ärende har skötts ganska illa. Han upplever att socialsekreteraren inte har förstått och inte lyssnat. Det har inte fungerat på flera ställen och därför har det blivit tokigt, säger Maria von Bredow.
En annan marockansk 16-årig pojke sökte asyl i Sverige efter att under en tid ha tvingats tillverka och sälja narkotika under vägen hit.
- Han var indragen i en droghandel i Europa. Men det är ingen som har uppmärksammat det eller frågat honom om det när han kom till Sverige. Kunskapsläget när det gäller exploatering av barn är dåligt, säger Maria von Bredow.
Hon menar att det svenska samhället behöver ändra sin inställning till de marockanska så kallade gatubarnen.
- Det är inte bara är en massa jobbiga tonårskillar som drar runt och begår brott. Det handlar om väldigt utsatta barn och unga som många gånger är tvingade att göra det de gör och som inte haft särskilt många val i livet, säger hon.
Förutom marockanska barn belyser rapporten även barn till föräldrar som utnyttjats i prostitution och minderåriga från EU-länder som Bulgarien och Rumänien som på olika sätt far illa i Sverige.
Maria von Bredow har också undersökt barn som utsätts för så kallat hushållsslaveri. Hon nämner fallet med den 8-åriga flickan Yara som 2014 mördades i Karlskrona av sin morbrors hustru.
Trots varningssignaler om att flickan tvingades arbeta i hemmet på ett sätt som inte är passande för barn inledde socialtjänsten ingen utredningen.
- I debatten kring domen problematiserades inte att hon blev utnyttjad i hemmet och gjorde saker som inte var lämpliga för hennes ålder, säger Maria von Bredow.
Migrationsverket har de senaste åren sett en kraftig ökning av fall med misstänkt människohandel med barn. Också Nationella metodstödsteamet mot prostitution och människohandel upptäcker allt fler fall av misstänkt människohandel.
Rapporten har inte undersökt fenomenets omfattning i Sverige. Men enligt Maria von Bredow är en ny trend att unga afghaner som kommit till Sverige som ensamkommande barn och fått avslag på sin asylansökan tar sig till Frankrike, där de riskerar att utsättas för brott.
- De hamnar på gatan i Paris eller andra ställen i Frankrike, eftersom det går rykten om att det är enklast för afghaner att få asyl där, säger hon.
Maria von Bredow lyfter i studien också fram flera positiva exempel där myndigheterna lyckats hjälpa de utsatta barnen. Ett fall rör en 11-årig marockansk pojke som fångades upp av polis och socialtjänst tre veckor efter sin ankomst till Sverige.
- Där jobbade myndigheterna tajt ända från början och lyckades få pojken att lugna ner sig och stanna på ett och samma ställe. De vuxna visade att de brydde sig och gav inte upp, säger hon.