Rätt måste gå före makt

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Rätt måste gå före makt - Gunnar Hökmark och jag buggade en gång ihop på 90-talet. Då var han partisekreterare för Moderaterna, jag aktiv i ungdomsförbundet. Sedan 2004 är han baserad i Bryssel som ledamot av Europaparlamentet. Där träffas vi, i det första av ledarsidans sommarsamtal.

Processen att ta sig in som gäst är, som sig bör, lite omständlig. Men att det kvällen innan har avvärjts ännu ett bombdåd på Bryssels centralstation är inget som han eller medarbetaren ens för på tal. Mantrat lev som vanligt tycks råda.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

En tryckande hetta ligger över staden och får somliga att reagera med slö passivitet, andra att gestikulera dramatiskt. En passande inramning för vårt samtals startpunkt: Hur ska man beskriva det som händer i Europa?

- Det är något av en perfekt storm. Vi har Ryssland. Omgivningen underskattar Putin. Han bedriver krig mot Tyskland och Frankrike - inte på en militär, konventionell nivå, utan underminerar genom att destabilisera Europa. Vad är vårt svar på den ryska aggressionen? Att invänta 2020 års försvarsberedning. Så har vi Mellanöstern, ett sammanfallande område med gränser som ritades 1916, präglat av våld, krig och terrorism, vilket har skapat flyktingvågorna vi ser. Flyktingarna kommer både på grund av att världen runt om oss ser illa ut, men också för att folk i dag kan röra på sig. Och vi har Kina, som underskattas i svenska diskussioner. Kina agerar för att bli en global stormakt, de övar i Östersjön tillsammans med ryssarna och äger stora företag i Sverige. När man genomför övningar i Sydkinesiska sjön, demonstrerar man att man inte bryr sig om internationella domstolsbeslut. Hela det globala regelverk vi har, det har gett stabilitet - även när det inte har respekterats. För till och med de som har förbrutit sig mot reglerna, har erkänt att de bryter mot dem. Nu undermineras de både av Kina och av Trump.

HARRISONS HISTORIA - utvalda händelser och fenomen varje vecka direkt i mejlkorgen

Han sammanfattar vad som står på spel: Ska makt gå före rätt eller rätt gå före makt?

Vi äter i en av parlamentets restauranger. Jag bjuder på lunchen, han på perspektiven.

- "Jag vill ha din ko, och om du inte ger mig den, slår jag dig i huvudet. Jag kanske tar din fru också. " Så ser maktens rätt ut i många delar i världen. Men i västerlandet har vi valt en annan rättsskipning. Känner jag mig oriktigt behandlad, ska jag inte samla mitt gäng och slå tillbaka. I stället går vi till en tredje person för att få saken avgjord. Vi hävdar inte vår rätt, utan ställer oss på rättens sida. De länder som har klarat det har alltid varit framgångsrika. I Ryssland har man helt förbrutit sig mot denna rättsordning. Kina har klarat att hålla en viss balans, så länge det inte gäller politiken och makten, som är mycket korrupt. Om vi sköter oss i EU, och inte bara i detta hus, kan det bli en kraft där lagen går före rätten.

Är det relevant att tala om EU:s kris? Ibland hörs att "EU kommer överens, men medlemsstaterna följer inte besluten" - vilket känns som en orimlig inställning. Gunnar håller med.

- Mycket av det som sker är inte EU:s kris, utan kriser EU måste möta. Men medlemsstaterna är EU. Man kan därför inte särskilja dem.

Hur tänker han om migrationen och EU:s hantering hittills? Hans raka svar överraskar:

- Den fördelning som gjordes av 160 000 flyktingar mellan medlemsländerna var en dum tanke av flera skäl. För det första kommer det inte att räcka, för det andra är det en chimär att få det att fungera. Om du skickar 300 flyktingar till Lettland, kommer deras enda tanke vara "hur kommer jag att kunna ta mig till Sverige?" eftersom vi har socialförsäkringssystem som är mycket mer generösa.

Han är tveksam till att driva på där det finns motstånd, inte minst för flyktingarnas skull.

- Vissa problem kan man inte lösa. Vissa problem får man hantera. Vi har stora problem med alkoholism och många unga har stora problem med sig själva som vuxenvärlden inte kommer åt, hur gärna man än vill - hur "löser" man det? Människors ensamhet är också ett stort problem. Det är heller inget man löser, men man kanske kan hantera problemen och se hur man kan få det att fungera bättre. Vi måste ha kontroll av gränser, annars kan vi inte hantera asyl. Utöver det har vi frågan om människor som vill ta sig till en bättre tillvaro. Vi ska inte neka dem möjligheten, men det kan inte vara på samma premisser och inte lika självklart som när det gäller att ta emot politiska flyktingar.

Vi har båda en långvarig relation till samma parti, som kanske mer adekvat kan ges prefixet kris. Vad tänker han?

- Demokratiska länder är beroende av att det finns en stark center-right liksom en stark center-left, som är förankrade i myllan. De måste kunna stå emot i väldig motvind, och göra det som är obekvämt. S och M har haft den rollen, medan ett parti som FP, numera L, har använt sina egna värderingar som måttstock på andras moral, och återkommande bytt uppfattning. Men det som kännetecknar vuxna människor är att man kan ta mogna beslut. Att man accepterar att man inte kan göra allt på samma gång, utan tvingas balansera och, så gott det går, försöker göra det som är rätt.

Men man kan och ska identifiera vägvalet, säger han, och blottlägga konflikten i den stora bilden. Det är lätt att utspelsmässigt hamna på polisstationen i Järva, mer svårt att därifrån beskriva den politiska skiljelinjen. I synnerhet om man har vant sig vid att inta motståndarens ståndpunkt.

- Trianguleringen innebar att Moderaterna tog ut sitt förtroendemässiga sparkapital och spenderade det, utan att sätta in något nytt. Vi tog exempelvis inte strid om valfriheten, vilket var en trovärdighetsfråga som vi förlorade.

Jag frågar om förhållningssättet till SD.

- Att acceptera att SD sitter i riksdagen är inte att acceptera SD:s syn. De ogillar främlingarna, men vad vi har att hantera är antal och volym, inte vad vi tycker om främlingar. Att man inte ville ge rätt åt främlingsfientligheten, ledde därför i onödan till en oförmåga att hantera problem.

- Men om man inte adresserar verkligheten, kommer den ikapp en. Vi talar ofta i termer av post-war, eller post-cold war, och glömmer därmed att det finns ett pre war. Världshistorien visar oss att varje efterkrigstid också är en förkrigstid. Vi borde därför tänka i termer av att vi står inför krig - och min poäng är inte att det är ofrånkomligt, utan att det bara är före man kan undvika att det bryter ut.

Han ger ytterligare en illustration.

- Efter terrorattacken på Drottninggatan blev polisen hyllad, för att de riskerade livet. Men alla poliser som åker ut på ett lägenhetsbråk i Kiruna, löper risk att bli nedhuggna. Svenska poliser var bra redan innan dådet. Det hade varit ännu bättre om man hade klappat händerna och givit blommor innan. Då hade vi haft fler som tycker det är roligt att patrullera, och de hade varit bättre utrustade.

- För Sveriges del: om man inte står upp för svenska flaggan nu, blir det svårt att göra det sedan. Men i vårt post-tänkande är krig något vi tänker på som slaget vid Narva, den stora insatsen i den långa historien. Men i den nya historien är det små gröna män som utgör kriget, cyberkrig. Och vi har krig i Ukraina. Putin är bra på att skapa fait accompli. Det som vissa kallar "Rysslands aggression", det är krig - i ett europeiskt land.

Källa - 2017-07-16 07:30

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+