Regeringen bäddar för välfärdschock

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Regeringen bäddar för välfärdschock Senaste nytt om flyktingkrisen

Regeringen bäddar för välfärdschock - Finansministern hävdar att det kommer att krävas höjda skatter för att klara omsorgen av de äldre. Men kostnaderna i äldreomsorgen kan sänkas med en tredjedel per äldre genom digital teknik, enligt nya studier. Det skriver nationalekonomen Stefan Fölster.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Regeringen är på god väg att skapa just den välfärdschock som den varnar för. Nyligen påstod finansminister Magdalena Andersson att den åldrande befolkningen kräver 90 miljarder kronor mer för välfärden - underförstått att hon är garanten för att resurserna tillförs. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och LO som nu båda också ingår i regeringens nya välfärdskommission har flitigt ställt i utsikt framtida skattehöjningar.

Tjänstemännen i finansdepartementet ger dock i en fördjupad analys en delvis annan bild: "Finanspolitiken bedöms sammantaget vara långsiktigt hållbar. " Statens finanser väntas gå med betydande överskott de kommande åren vilket ger rådrum.

För den som håller i en hammare ser dock allt ut som spik. För ett par år sedan skulle flyktingvågen användas som svepskäl för stora skattehöjningar. Såväl finansministern som SKL ville då legitimera höjningar av kommunala och statliga skatter. Nu är det åter de äldre som får utgöra alibi.

Så kallade "nödvändiga" skattehöjningar har kommit på skam förut. Under 1980- och 1990-talen publicerades en strid ström av utredningar och debattinlägg med budskapet om långsiktigt nödvändiga skattehöjningar till följd av en ökande andel äldre. Verkligheten gick åt motsatt håll. Från mitten av 1990-talet till idag har det samlade skatteuttaget av BNP kunnat minskas från 52 till 45 procent. Ändå har välfärden mer personal. Det gick ihop genom att avbetala på statsskulden för att få lägre räntekostnader, genom att få fler i arbete, och genom att prioritera bättre.

Även nu finns stora möjligheter att förbättra kommunal välfärd och sänka kostnader, denna gång genom smart digitalisering. Enligt mina egna beräkningar kan hela kostnadsökningen av fler äldre teoretiskt täckas, och kvaliteten förbättras av smart digitalisering. Andra beräkningar från Institutet för Framtidsstudier och McKinsey landar i liknande storleksordningar.

Kruxet är dock att en klok digitalisering inte kommer att ske tillräckligt snabbt om skattehöjarmyten får fotfäste. Det blir då bekvämare för många av välfärdens förvaltningar att köra i invanda spår och invänta skattehöjningar, i värsta fall utan att förbättra välfärden. En tidigare studie visade IFAU att de kommuner som fick extra tilldelningar av statsbidrag i huvudsak hade låtit pengarna gå till en svällande förvaltning.

I stället bör politiken ställa krav på sina verksamheter att åstadkomma en digital effektivisering med 3 procent per invånare och år under tio år, vilket är fullt realistiskt. Dessa 3 procent bör sedan användas för att täcka kostnaden för fler äldre och andra välfärdsbehov. Välfärdens förvaltningar får då också råg i ryggen att ställa motkrav på politiken att genomföra nödvändiga regeländringar och ställa upp på digitala investeringar.

En del kanske tvivlar på potentialen att leverera bättre kvalitet med mindre pengar. Begrunda då några få av alla exempel på mycket lönsamma välfärdsförbättringar som redan fungerar någonstans. Inget av dessa exempel är infört på svenska sjukhus annat än som försök på marginalen.

På John Hopkins-sjukhuset i Baltimore kunde antalet väntande patienter minskas med en tredjedel genom att ta hjälp av en dator som bevakar patientflödet och förebygger flaskhalsar innan de uppstår.

Banner Health i Phoenix erbjuder kroniskt sjuka digital direktkontakt med sjukhuset och bevakning av olika mätvärden. En dator håller vakt och larmar redan innan läget blir akut. Dessa patienter stod tidigare för en stor del av sjukhusets kostnader, men inläggningarna kunde nu minskas med hälften. Sjukvårdskostnaderna för denna patientgrupp föll med en tredjedel. I Borgholm åstadkoms liknande resultat med samma metod

Den största förbättringspotentialen finns i primärvården och hur den samarbetar med sjukhusen. En vårdcentral bör ha ett digitalt remissystem med möjlighet att koppla in specialister per länk, ha vissa labbresurser, och kunna följa att de patienter man har ansvar för också får rätt sjukhusvård i tid.

Kostnaderna i äldreomsorgen kan sänkas med en tredjedel per äldre genom digital teknik, enligt ett par nya studier. Det kan åstadkommas genom en kombination av att låta äldre koppla upp sig i videosamtal med läkare och anhöriga vilket minskar isoleringen, samt digital nattbevakning, internetbaserad terapi, automatduschar och andra hjälpmedel.

Att vifta med framtida skattehöjningar är det bästa sättet att kväva utvecklingen av dessa system. Finansministern gräver själv den grop hon varnar för.

Stefan Fölster
författare och docent i nationalekonomi

Källa - 2019-07-16 21:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+