Riv upp den djupt orättvisa gymnasielagen

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Riv upp den djupt orättvisa gymnasielagen Senaste nytt om flyktingkrisen

Riv upp den djupt orättvisa gymnasielagen - Asylärenden bör inte bedömas utifrån kriterierna i den nya gymnasielagen. Elevernas skolgång är långt ifrån likvärdig vilket leder till stor orättvisa, skriver flera debattörer.

Vårterminen närmar sig sitt slut och de elever som lämnar grundskolan ska få betyg och besked om den kommande höstens gymnasiestudier. För en grupp elever är dessa besked livsavgörande: de elever som fyller 20 år i år och omfattas av den nya gymnasielagen och som behöver gymnasiestudier eller fast anställning för att få förlängt uppehållstillstånd.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kritiken mot den nya gymnasielagen har varit omfattande. I praktiken innebär den att unga människors kognitiva förmågor och andra individuella faktorer som påverkar möjligheter att lyckas i skolan avgör asylärenden - ett slags IQ-test för uppehållstillstånd. Lagen innebär att ungdomar som sökt asyl som ensamkommande barn men fått avslag på asylansökan kan få förlängda uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. För att lyckas komma in på ett nationellt gymnasieprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen för yrkesprogram och tolv godkända betyg för högskoleförberedande program. Att som nyanländ elev klara detta på kort tid är mycket svårt. Vissa av dem har kommit till Sverige utan skolerfarenhet och utan att kunna läsa och skriva sitt eget språk. De har kämpat med att lära sig de nya språken svenska och engelska liksom andra ämnen. Osäkerheten i asylprocessen har gjort att många haft svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Många har förlorat familjemedlemmar och lever med personliga trauman från krig och övergrepp. Under hösten och vintern rapporterades dessutom om bostadskaos och hemlöshet bland denna redan utsatta grupp unga.

I vår pågående forskning har vi under det senaste året mött engagerad och kunnig skolpersonal som har byggt upp och utvecklat språkintroduktionsprogrammet som syftar till att ge elever möjlighet att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Elever som läser på språkintroduktionen och som vi pratat med är också mycket nöjda med sin utbildning. Vi menar dock att lagen hotar att slå olika mot de elever som omfattas av den nya gymnasielagen beroende på var i Sverige de placerats och vilka vägar de tvingats ta genom utbildningssystemet.

För det första är lagen orättvis eftersom många av dessa elever har flyttats runt i landet och därmed tvingats byta skola. Vi vet från forskning att skolbyten fördröjer progressionen i lärandet och leder till sämre studieresultat för den individ som tvingas flytta ofta. Vissa elever som vi har träffat har placerats på en ort där de gått i skola sedan de kom till Sverige. Andra har tvingats flytta och byta skola upp till fyra gånger på grund av Migrationsverkets omplaceringar. De omflyttade eleverna har tvingats till en ryckig och fördröjd skolgång och de har därmed inte givits samma förutsättningar att klara grundskolan som de elever som haft förmånen att bo kvar på den ort där de först placerades.

För det andra är skolornas bedömningar av elevernas kunskaper är inte likvärdiga. Vi vet sedan länge att bedömningar av elevers kunskaper inklusive rättningar av prov ofrånkomligen rymmer likvärdighetsproblem. Detta innebär att de är direkt olämpliga som del i en handläggning av asylärenden. Elever som i intervjuer berättar om sina skolbyten vittnar om detta problem. Ett exempel: En elev är tidigt under 2018 placerad i språkintroduktion nivå 2. Efter att ha blivit flyttad av Migrationsverket kartläggs eleven i en ny kommun och placeras i språkintroduktion nivå 3. Senare samma år flyttas eleven igen till en tredje ort där en ny kartläggning sker och eleven placeras åter på språkintroduktion nivå 2 där eleven fortfarande går. Under julledigheten besöker eleven den första placeringsorten och till dennes stora förvåning går de gamla skolkamraterna redan på ett gymnasieprogram! Eleven berättar förtvivlad: "Mina kamrater frågade mig: Var är du? Vilket program studerar du? Jag kunde inte svara på det. Man känner att man skulle kunna döda sig själv. " Elevens tillfälliga uppehållstillstånd går ut i december, sedan har eleven sex månader på sig att ordna varaktig försörjning.

För det tredje har elever som omfattas av den nya gymnasielagen inte nåtts av samma information. Det är allmänt känt sedan tidigare att kunskapen om lagen bland dessa ungdomar är dålig. Det finns antagligen elever i landets kommuner som fått den komplexa lagen förklarad i direkt anknytning till det tillfälliga uppehållstillståndet medan andra kanske fortfarande svävar i ovisshet. Detta är ett stort problem då det är en avsevärd skillnad för elever som är nära att få godkända betyg om de får veta att deras rätt att stanna i Sverige hänger på huruvida de gör det eller inte.

För det fjärde erbjuder vissa kommuner möjligheter till fortsatta studier på gymnasial nivå för elever som fyller 20 år och som i andra kommuner enbart hänvisas till SFI, vilket inte räknas som gymnasieutbildning. Det finns alltså en stor olikhet vad gäller vilka slags möjligheter till vuxenutbildning olika kommuner erbjuder. Vissa kommuner erbjuder exempelvis möjligheter att läsa SFI tillsammans med någon yrkesutbildning vilket då kan räknas som gymnasieutbildning.

Vi menar att den nya gymnasielagen är djupt orättvis och bör rivas upp. Asylrätten bygger på principen om likhet inför lagen och att lika fall skall behandlas lika om de sakliga förutsättningarna är lika. Dessa elevers vägar genom utbildningssystemet kännetecknas inte av lika förutsättningar. Eftersom elevernas skolgång inte är likvärdig kan och bör inte deras asylärenden bedömas utifrån ett antagande om att den är det.

Joakim Lindgren
docent, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Åsa Sundelin
fil dr, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
Jonna Linde
doktorand, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Per-Åke Rosvall
docent, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Lisbeth Lundahl
professor, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet

Källa - 2019-06-06 14:49

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+