RMV backar från ifrågasatt åldersuppgift - Rättsmedicinalverket (RMV) medger nu att man inte kan säga att knät hos de flesta växer färdigt mellan 22-28 års ålder - en hårt ifrågasatt bedömning som ändå använts i en rad asylbeslut som SvD granskat.
- Jag förhåller mig helt annorlunda till de uppgifterna i dag, säger Elias Palm, avdelningschef vid RMV.
SvD avslöjade nyligen ännu ett allvarligt fel i de medicinska åldersbedömningarna.
I 203 asylärenden i migrationsdomstolar, som SvD granskat, förekommer påståendet att knät hos de flesta mognar färdigt mellan 22-28 års ålder.
Förutom knät bedöms även utvecklingsnivån på den asylsökandes visdomstand. Om en av dessa kroppsdelar anses vara färdigvuxen talar det, enligt RMV för att personen är över 18 år.
I cirka hälften av de 203 ärenden har visdomstanden varit omogen eller saknats medan knät bedömts vara färdigvuxet. I samtliga dessa 98 beslut har följande formulering - med små variationer - använts:
"Den nedre tillväxtzonen i lårbenet mognar färdigt hos de flesta mellan 22-28 års ålder. En väldigt liten andel av unga har en mogen tillväxtzon trots att de inte fyllt 18 år. "
Uppgiften om knäets mognad lades från början fram i samband med en presskonferens 2016 av den då metodansvarige Elias Palm vid RMV, som hänvisade till en rapport från Socialstyrelsen.
Men tanken om ett åldersspann på 22-28 år, som ett slags medelvärde för knäets mognad, saknar vetenskapligt stöd, kunde SvD avslöja i förra veckan.
Nu backar Elias Palm, avdelningschef vid RMV, om den bedömningen om knäets mognad. Han säger i en SvD-intervju att det är "vanskligt" att fokusera på den.
- Jag utgick på presskonferensen utifrån de grafer och siffror som Socialstyrelsen presenterade i sin rapport. Men vi ser inte längre på medelvärdet som någonting att fästa större betydelse vid, nu pratar vi mycket mer på medelvärdet definierat utifrån ett annat sätt, säger han.
Men är det så att nedre tillväxtzonen i lårbenet mognar färdigt hos de flesta mellan 22-28 års ålder?
- Den uppgiften presenterades bland många andra uppgifter vid vår pressträff i september 2016. Jag skulle inte ha använt den formuleringen om jag inte då upplevde den som sann eller relevant.
Är det sant i dag?
- Det handlar inte om det är sant i dag eller inte sant. Jag utläste det ur Socialstyrelsens rapport. De har räknat fram de här värdena där spridningen syns och de är så starkt beroende av vilka som inkluderas i studien, så jag förhåller mig helt annorlunda till de uppgifterna i dag. Hade man lagt till en massa 30-åringar och 40-åringar i den studien så skulle det se ut som att medelåldern ökar hela tiden.
- Det är en insikt som jag inte på samma sätt hade gjort då som jag har gjort under vidare arbete.
Är det rätt eller är det fel att knät mognar färdigt hos de flesta mellan 22 och 28?
- Det är inte så vi ser på det i dag, det är inte så vi skriver i våra utlåtanden.
Är det en uppgift som är sann eller inte sann?
- Jag vet inte hur jag ska besvara den här frågan på något annat sätt. Du fokuserar på hur vi har presenterat det. Vi har sedan inte använt den uppgiften i våra utlåtanden, vi använder den inte i vår metod.
Elias Palm säger i dag att ett bättre sätt att bestämma knäets mognad är att se vid vilken ålder ungefär hälften av en population uppnått det mogna stadiet, alltså någonstans mellan 18 och 19 år.
Anledningen till att det felaktiga åldersspannet, 22-28 år, finns i de över 200 asylbeslut som SvD granskat är att uppgiften skrivits in i Migrationsverkets styrdokument. Enligt Migrationsverket har man stämt av formuleringen med RMV och Elias Palm själv.
Nu hävdar Palm dock att han inte haft kännedom om att formuleringen blivit inskriven i dokumenten som riktar sig till beslutsfattare i asylärenden.
- Varje myndighet står för sina egna styrande dokument. Det här står i bakgrundsinformationen, säger han.
Migrationsverkets processledare, Daniel Salehi, har tidigare sagt till SvD att uppgiften om att knät mognar vid 22-28 års ålder kommer att tas bort från styrdokumentet efter "närmare kontakter med RMV".
Han har samtidigt hävdat att formuleringarna i styrdokumentet inte haft någon större betydelse i asylärenden, vilket Elias Palm också påpekar. Som SvD berättat har dock detta ifrågasatts av juridiska experter, som anser att formuleringarna ges stor betydelse i besluten.
SvD har tidigare berättat om en rad allvarliga felberäkningar i Socialstyrelsens rapport som legat till grund för RMV:s metodval. Rapporten är nu under omarbetning.