Rohingyer demonstrerar för upprättelse - Tiotusentals rohingyer demonstrerar med krav på att rättvisa skipas - ett år efter att den myanmariska militären inledde den hårdföra insats som drev folkgruppen till massflykt.
- Vi är rohingyer, vi kräver rättvisa!
Ropen skallade under lördagen i det hårt kontrollerade flyktinglägret Kutupalong i Cox's Bazar i Bangladesh. I en annan del av lägret marscherade åter tusentals kvinnor och barn bakom en stor banderoll med texten: "365 dagar av gråt. Nu är jag arg".
Totalt har omkring 40 000 flyktingar deltagit i protester i olika läger under lördagen, enligt den lokala polischefen Abul Khair.
Det var den 25 augusti, för ett år sedan, som Myanmars militär - efter attacker mot polisposteringar - inledde en brutal insats i delstaten Rakhine, som resulterade i att omkring 700 000 människor flydde till grannlandet Bangladesh. Flyktingarna har vittnat om våldtäkter, brända byar och avrättningar.
- Vi minns dem under denna dag, säger 28-årige Mohammad Ayub om alla de närstående som många flyktingar berättar att de förlorade under våldsamheterna.
- Det är en svart dag.
Myanmar (Burma) - som hävdar att militären enbart agerade mot väpnade upprorsmän - har nått en överenskommelse med Bangladesh om att rohingyerna ska kunna återvända. Men endast ett fåtal har gjort det, då många inte litar på att deras säkerhet är garanterad.
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar (Burma) i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Det senaste året har hundratusentals muslimer flytt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den myanmariska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders