Rysslands mål i kampen mot väst Assad vid makten

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Rysslands mål i kampen mot väst Assad vid makten - GUIDE | I Syrienkonflikten finns många parter som strider. För vissa styr geopolitiska och ekonomiska intressen, för andra sekteristiska eller realpolitiska ambitioner. Att finna en enighet i Syriensamtal blir inte lätt. SvD listar de huvudsakliga skiljelinjerna mellan de stora spelarna - och de olika vägarna mot fred.

En analys belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Syriska regimen och president Bashar al-Assad har segervittring efter att läget på slagfältet radikalt ändrats de senaste två åren. Tack vare ryska bombningar och Iranstödda shiamuslimska Hizbollah har Assad kunnat återta kontrollen över större delen av landet.

Hans smala lycka är också att alla inblandade makter i konflikten haft kampen mot terrorgruppen Islamiska staten som högsta prioritet snarare än att få bort Assad. Samtidigt har rebeller på slagfältet radikaliserats och blivit alltmer extremistiska. Det har gjort att västländer tagit sin hand ifrån dem.

För Assad är det därför bara en sak som gäller vid Genèvesamtalen: att diplomatiskt cementera sin position vid makten. Hans mål är att förhandla fram en lösning där han sitter kvar i en övergångsregering. Men hur han ska kunna regera över ett nästan ofattbart splittrat land förstår få.

För det som återstår av den försvagade oppositionen gäller samtidigt att försöka få vad som är möjligt från samtalen - innan man är fullständigt utslagen på slagfältet. Vissa insisterar fortfarande att Assad måste bort, medan andra börjat tala om övergångsperiod med Assad som sedan leder till ett annat styre och maktdelning.

Ryssland har på två år hjälpt den syriska regimen att vinna kriget. Med hjälp av ryska bombningar har president al-Assad återtagit kontrollen över alla viktiga städer i landet. I gengäld räknar Ryssland med att kunna stärka sin närvaro och status i regionen.

För ryssarna är det viktigt att bevara militärbasen i hamnstaden Tartus, som upprättades under kalla kriget. Det är Rysslands enda länk till Medelhavet, och av största vikt kommersiellt och militärt. Man vill också bevara den ryska flygbasen i kuststaden Latakia.

För Ryssland handlar Syrienkriget också om maktkamp med västvärlden. De är knappast någon hemlighet att Ryssland försöker underminera USA:s och Natos inflytande i Mellanöstern. Då är inflytande över Syrien värt guld.

Ryssland har också starka intressen i världens största område med naturgas som ligger under Persiska viken, och delas av Iran och Qatar. Tillsammans med president Assad och Iran vill Ryssland bygga en gasledning som ska gå genom Syrien.

Men först måste kriget ta slut. Från rysk horisont är bästa lösningen att Assad sitter kvar under en övergångsperiod, med möjlighet att han senare ersätts.

Iran har hela tiden stöttat Assadregimen - framförallt med shiamuslimska milisen Hizbollah som haft avgörande betydelse på slagfältet.

Irans inblandning i kriget handlar både om realpolitiska intressen och ett regionalt maktspel. Dels vill landet stärka sitt grepp om Syrien för att ha en korridor med vapentransporter till Hizbollah i Libanon - som i sin tur är en buffert mot ärkerivalen Israel. Man vill även ha genomfart i Syrien som länk till Medelhavet. Dels vill Iran öka sitt geopolitiska inflytande i regionen, och stärka shiamuslimernas position i den sekteristiska konflikt som pågår mellan shiamuslimer och sunnimuslimer.

Iran vill ha kvar Assadregimen vid makten, i alla fall under en övergångsperiod. Om regimen kollapsar befarar Iran att extrema sunnigrupper stödda av Saudiarabien tar över i ett kaotiskt tomrum.

Det amerikanska engagemanget i Syrien har störtdykt sedan president Donald Trump kom till makten. Fast västländernas intresse har egentligen dalat i takt med att oppositionen blivit alltmer splittrad och rebellerna radikaliserade.

Från konfliktens början krävde USA och allierade västländer att president Assad skulle bort. Verkligheten på slagfältet har ändrat detta. I dag accepterar USA - om än inte öppet - att Assad vunnit kriget och att man sannolikt måste stå ut med honom ytterligare en tid vid makten.

Men utmaningen blir att hitta en "ansiktsräddande" lösning. Den ska bygga på FN:s internationella plan för Syrien som beslutats i FN:s resolution 2254. Den innebär att landet ska ha en övergångsregering, demokratiska val och ny författning.

USA:s allierade Saudiarabien är dock inte helt nöjd med hur USA hanterat Syrienkonflikten. Det finns fortfarande en ilska över att president Obama beslutade mot luftanfall mot Syrien 2013, trots att den "röda linjen" passerats. Därmed stärkte Assad sin position och scenen togs över av Ryssland medan USA och dess allierade började glida in i skuggan. För saudierna blir det ändå nödvändigt att gå på USA:s linje i samtalen.

Turkiets regering har varit motståndare till Assadregimen sedan början av konflikten, och stöttat regimfientliga Fria Syriska Armén. Men allteftersom oppositionen blivit försvagad och radikaliserad har Turkiets roll blivit mer svårtolkad.

Landets prioritet handlar framförallt om att skydda turkiska intressen, och minimera risken för att kurderna i Syrien och övriga regionen stärker sitt inflytande. Turkiet har exempelvis varit kritiskt till att USA-koalitionen stöttat de syriska YPG-kurderna, som har koppling till turkiska kurder i terroriststämplade PKK.

För Turkiet är det viktigt att fredssamtalen i Genève inte resulterar i stärkt position för de syriska kurderna samt att man finner en lösning som kan stoppa den massiva flyktingströmmen (redan tre miljoner syrier) över till Turkiet.

Källa - 2017-11-27 17:18

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+