Så kan vi fixa orimliga systemet för asyljurister - Ett föråldrat och obalanserat system innebär att Migrationsverket i asylärenden förordnar och betalar sin motpart, det offentliga biträdet. Vårt förslag är att migrationsdomstolarna tar över uppdraget att förordna och betala biträdena, skriver flera debattörer.
Sveriges Radios program Kaliber har i flera uppmärksammade reportage tagit upp alarmerande brister hos offentliga biträden i asylärenden. Kaliber har också visat att Migrationsverket saknar fungerande uppföljning av kvaliteten på dessa biträdens arbete. De exempel på brister och missförhållanden som kommit fram är smärtsamma att höra för oss som arbetar i branschen och de har drabbat enskilda asylsökande på ett förödande sätt.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Kommentarerna från ansvariga myndigheter om vad som ska göras åt problemen framstår dock som oförklarligt vaga och svävande. Det verkar inte finnas någon plan till bättring. Som så ofta då ett konkret problem leder till slingrande svar från politiskt håll finns en politiskt het potatis med i bilden.
Migrationsverkets oförmåga att utesluta och kontrollera olämpliga biträden framgår nämligen tydligt i lagstiftningen. Det är domstolar som har rätt att för en kortare eller längre tid stänga av ett olämpligt biträde (förvaltningsprocesslagens 48 § och rättegångsbalkens 12 kap). Detta innebär också att domstolarna har givits en rätt att i alla mål samla in information om biträdens lämplighet.
Migrationsverket däremot har enbart rätt att avsluta ett biträdes uppdrag i ett enskilt ärende (förvaltningslagen 12 §). Och Migrationsverket förväntas enligt lag inte använda information från tidigare ärenden vid denna bedömning. Denna ordning verkar särskilt olämplig eftersom Migrationsverket är en av de större uppdragsgivarna till offentliga biträden, men förklaringen ligger också just i omfattningen av Migrationsverkets arbete.
Inom alla andra offentligt finansierade rättsområden, såsom offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde i frågan om tvångsomhändertaganden, är det just domstolar som fördelar offentliga biträdens uppdrag och beslutar om deras ersättning. I migrationsrätten har i stället detta arbete lagts på myndigheten själv. Problemet med det är att Migrationsverket i den efterföljande rättsprocessen blir motpart till den asylsökande vars intresse det offentliga biträdet skall ta till vara. Detta kan liknas med att åklagaren skulle ge uppdrag till och betala den försvarare som sitter på andra sidan rättssalen under brottmålsrättegången, eller att socialtjänsten skulle utse det biträde som företräder en förälder vars barn riskerar att omhändertas. Ett sådant system skulle aldrig accepteras inom något annat rättsområde.
Denna tveksamma maktfördelning inom just migrationsrätten har gjort att politiker av goda skäl varit tveksamma till att ge Migrationsverket starkare kontrollverktyg gentemot de offentliga biträdena, inklusive rätten att samla generell information om och stänga av biträden. Dessa biträden uppträder ju som motpart till Migrationsverket i asylprövningens domstolsprocess. En möjlighet att granska och stänga av biträden skulle från de asylsökandes perspektiv mycket lätt kunna uppfattas som att offentliga biträden är i en olämplig beroendeställning till Migrationsverket. Med dagens system talar objektiva rättssäkerhetsskäl emot att ge ytterligare maktmedel till Migrationsverket.
Detta problem är dock inte någon nyhet, utan har i flera utredningar uppmärksammats (till exempel SOU 2015:73) och kritiserats av bland andra Advokatsamfundet. Tidigare har knäckfrågan varit att det saknats aktörer som kunnat ta över Migrationsverkets omfattande arbete med att förordna och administrera offentliga biträden. Men i dag har Migrationsdomstolarna utvecklats och har både personal och resurser till att på ett utmärkt sätt ta över uppdraget att förordna och betala offentliga biträden. Migrationsverkets arbete med asylärenden är redan i dag på väg att helt digitaliseras, vilket underlättar migrationsdomstolarnas möjlighet att med hjälp av Migrationsverkets system sköta förordnanden.
Med domstolar som förordnar och betalar offentliga biträden kan problemet med kvalitetsgranskningen av offentliga biträden i migrationsmål lösas. Samtidigt kan ett föråldrat och obalanserat system där Migrationsverket förordnar sina framtida motparter i migrationsdomstolarna äntligen upphöra och ges en rättssäker lösning.
Sluta med de slingrande svaren och ta tag i det verkliga problemet.
Tomas Fridh
advokat
Linus Gabrielsson
advokat
Sandra Gustafsson
biträdande jurist
Faria Hassan
biträdande jurist
Jenni Stavare
advokat
Björn Åhlin
biträdande jurist
Samtliga ovan är verksamma vid Fridh Advokatbyrå i Göteborg.
Sebastian Wejedal
jur. dr i processrätt, universitetsadjunkt juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet