Så mycket bättre, Norden.

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Så mycket bättre, Norden. - Vad betyder Norden idag? Frågan är befogad när Nordiska rådet på tisdag samlas till sin 69:e session. Dagordningen vittnar om sedvanligt höga ambitioner och stor potential - men påminner också om hur klena resultaten numera blir.

Den så kallade nordismen för en tynande tillvaro i skuggan av Europatanken och globaliseringen.

Samtidigt finns det god grund för visionen som det ska fokuseras på i Helsingfors: Norden som världens mest integrerade region. De 87 valda medlemmarna från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland ska bland annat diskutera gränshinder.

År 2014 inrättades Gränshinderrådet med uppdrag att undanröja hinder och förebygga uppkomst av nya. När arbetet nu ska utvärderas kan det bara konstateras att arbetet fick en allt annat än lysande start. Efter flyktingströmmen till Norden hösten 2015 stängdes gränsen mellan Danmark och Sverige.

Så sent som häromdagen förklarade statsminister Stefan Löfven (S) att gränskontrollerna blir kvar under överskådlig tid. Och det enda Nordiska rådet kan göra i sammanhanget är att fortlöpande analysera konsekvenserna.

Mot den bakgrunden är det svårt att känna någon större glädje över att Gränshinderrådet har bidragit till smidigare tullregler och harmoniserad behörighet för skoteråkare.

Likaså har den nordiska tilliten - som rådet arbetar för - fått sig en rejäl törn i samband med flyktingströmmen. I synnerhet Sverige och Danmark hade synpunkter på varandras hantering av asylsökande. Viss oenighet kvarstår och kommer väl att bli svår att dölja under rådets samtal om stärkt nordiskt samarbete för att värna flyktingar och asylrätten.

De skilda perspektiven kommer också att tydliggöras när medlemmarna diskuterar försvars- och säkerhetspolitik. Vissa nordiska länder är med i Nato, medan andra håller fast vid alliansfrihet. Till saken hör förstås att Sverige och Finland har utvecklat sitt militära samarbete, såväl sinsemellan som med Nato, på senare år. Därför är detta tveklöst frågor som borde kunna fördjupas inom Nordiska rådets ramar.

På samma vis är vissa nordiska länder EU-medlemmar, medan andra har valt att stå utanför unionen. Ändå kunde den nordiska dimensionen - inte minst för svensk del - utvecklas till en viktigare plattform framöver.

När Storbritannien lämnar unionen mister Sverige en viktig bundsförvant. Det behövs nya samarbeten med medlemsländer som delar Sveriges värdegrund - delvis kunde förlusten av britterna kompenseras genom ett närmare samarbete med de nordiska kollegerna i EU. Och även om det saknar formell betydelse skadar det inte heller med stöd i sakfrågor från de nordiska länder som står utanför unionen.

Norden är en framgångssaga. Samarbetet har längre historia och är långt mer självklart än EU. Nordiska rådets arbete saknar alltså inte förtjänster. Eller betydelse. Men det hade kunnat utvecklas till att betyda mycket mer för Norden än vad det gör idag.

Fast då gäller det att inte bara ha höga ambitioner, utan också att göra mycket mer för att förverkliga dem.

Källa - 2017-10-30 00:01

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+