Så vill EU ändra asylreglerna

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Så vill EU ändra asylreglerna Senaste nytt om flyktingkrisen

Så vill EU ändra asylreglerna - BRYSSEL. "Vi måste gå framåt!" Svenskan Catherine Delacour har den eurokratiska titeln "Coordinator for inter-institutional relations" och arbetar på Generaldirektoratet för migration och inrikes frågor vid EU-kommissionen. Hon försöker förklara för oss tillresta journalister vad kommissionen försöker uppnå med det så kallade asylpaket som man under stora konvulsioner har pressat fram efter den akuta krisen 2015.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

I måndags presenterade EU-kommissionen sin migrationspolitiska rapport. Där ingår fem propositioner (ursprungligen var det sju, men två har man fortfarande inte lyckats kompromissa om), och kommissionen uppmanade Europeiska rådet och EU-parlamentet att anta de nya regelverken i god tid innan EU-parlamentsvalen nästa år. Man vill visa väljarna att man har agerat.

Det första regelverket syftar till att harmonisera medlemsländernas asylsystem. Man vill undvika asylshopping - alltså att asylsökande ska välja destinationsland efter hur generöst dess erbjudande är - och uppnå ungefärligt likartade nivåer av bifall och avslag på asylansökningar i de olika länderna. Regelverket ska också stävja sekundärmigration, det vill säga när asylsökande inte behandlas i första landet, exempelvis Grekland, utan söker sig vidare till ett annat, inte sällan Sverige.

För det andra vill EU-kommissionen att mottagandet i medlemsländerna ska ha en gemensam miniminivå. Det ska vara anständigt, säkert och humant oaktat om man anländer till Serbien eller Sverige. Asylsökande ska ges tillträde till arbetsmarknaden redan efter sex månader. Men samtidigt ska medlemsländer ha rätt att begränsa asylsökandes rörlighet exempelvis genom att inrätta särskilda mottagningscentra.

Man vill bygga upp en mobil myndighet med fem hundra anställda experter redo att rycka ut där migrationstrycket blir för hårt på ett enskilt medlemsland. Europeiska stödkontoret för asylfrågor finns redan i dag, med huvudkontor på Malta, men nu vill man förstärka det, till ett slags brandkårsmyndighet.
En EU-gemensam databas, Eurodac, ska göra det möjligt att säkra identiteten både på asylsökande och illegalt invandrade som återfinns av myndigheterna, i syfte att reducera den oreglerade migrationen. Porträttbilder, fingeravtryck och andra uppgifter kommer att lagras i fem år.

Och slutligen vill kommissionen permanenta ett system för omfördelning av flyktingar inom unionen. Här har man tidigare målet att medlemsländerna ska omfördela 50 000 personer, huvudsakligen från medelhavsländerna norrut. Enligt planen skulle hälften vara avklarat i oktober i år. Några länder, som Sverige, helgade avtalet, men andra har gått långsammare fram. Totalt sett har man klarat av en tredjedel av vad man föresatt sig. Kommissionen ser ändå omfördelningen som en stor framgång, eftersom medlemsländerna aldrig har kunnat komma överens om något liknande tidigare.

Den nya omfördelningsmekanismen ska löpa två år i taget. Det kommer fortfarande att vara frivilligt för medlemsstaterna att delta. Vill exempelvis ungrarna inte ta emot flyktingar kan de få hjälpa till på något annat sätt, har man tänkt i kompromissen.

Catherine Delacour uttrycker sig diplomatiskt om alla de "kontroversiella" frågor som den europeiska migrationspolitiken ska hantera. Det är uppenbart att huvudsyftet är att minska söktrycket på Europa, men man vill inte gärna säga det högt.

"Gång på gång har EU visat sig kapabelt att möta nya migrationsutmaningar vartefter de har uppstått", heter det från kommissionen.

Det är dock möjligt att väljarna inte uppfattar åtgärderna som särskilt kraftfulla. I slutet av maj nästa år kommer ett slags kvitto, i EU-parlamentsvalet. På längre sikt är det förtroendet för hela institutionen EU som står på spel.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-12-05 19:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Angela merkels efterträdare
  4. Bilda regering efter valet
  5. Flyktingkaravanen
  6. Fabian fjälling
  7. Ibrahim Nasrulleyev
  8. Nya lagar 2017
  9. Förbjud religiösa friskolan
  10. Peter springare

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+