SD visar hur vi inte tar oss ur krisen

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

SD visar hur vi inte tar oss ur krisen Senaste nytt om flyktingkrisen

SD visar hur vi inte tar oss ur krisen - Kommunernas kris kräver incitament, kompetens och att hela den offentliga sektorn arbetar mot målet att alla människor som kan ska stå på egna ben.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Det är svårt att luras med kronor och ören. För den som har svårt att se skiljelinjerna i svensk politik eller i det förment konservativa blocket rekommenderas att särskilt betrakta den ekonomiska politiken.

Sverigedemokraterna vill att staten minskar avbetalningarna på statsskulden för att i stället ge mer pengar till kommunerna. Sverige har ju den lägsta statsskulden sedan år 1977. Det är en intuitivt förståelig prioritering. Det saknas pengar här - så vi tar pengar där. Men med den strategin ser man snart ut som seriefiguren som försöker stoppa en vattenläcka med foten, bara för att upptäcka en ny att täcka för med handen, till dess han ligger utsträckt över golvet och inga lediga händer eller fötter har kvar.

Sveriges statsskuld är låg, men när konjunkturen slutligen vänder kommer den att behövas. Kommunsektorns totala låneskulder uppgick vid utgången av 2017 till 600 miljarder kronor. Sedan 2010 hade den då ökat med drygt 200 miljarder kronor, en årlig ökningstakt på i genomsnitt 6 procent. Och ändå saknas miljarder och åter miljarder kommande år.

"Det blir konstigt att staten har en väldigt låg skuldsättning samtidigt som vi har en enorm kris i kommun-Sverige", sade Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (DN 30/9), och framhöll att kommunerna har behövt ta över kostnader efter den stora flyktingvågen.
Det är förvisso riktigt. Men formuleringen låter förstå att det som kommunerna upplever är en tillfällig situation. När krisen bara är över kan vi återgå till avbetalningen av statsskulden. Det är tyvärr alls inte fallet.

Kommunernas ekonomier har på det stora hela försämrats ordentligt av flyktingvågen och dess efterföljande kostnader. Men problemen i kommunsektorn är av mer strukturell art och har varit överhängande hot länge. Det handlar om det offentligas alltmer omfattande åtaganden och de enskildas större beroende av staten.

I vissa kommuner försörjs var fjärde vuxen med bidrag. Uppgifterna för allt från social omsorg och bibliotek till näringslivsutveckling är i många fall mycket kostsamma. Det kommunala utjämningsbidraget gör incitamenten för kommunerna att försöka få invånare att gå från bidrag till jobb mycket små. Och kompetensen om hur man effektiviserar saknas ofta.

Vem är ansvarig? Det mesta av verksamheten är ålagd kommunerna på beslut av riksdagen, och kommunpolitiker har svåra ramar att förhålla sig till. En hel del av verksamheten är dock frivillig (fritid och kultur, energi, sysselsättning och näringslivsutveckling), och politiker från alla partier är i regel duktiga på att hitta saker att spendera pengar på, vilket den intresserade kan följa via Slöseriombudsmannen.

Lyckligtvis finns det saker att göra. I rapporten "Om kommunerna prioriterade annorlunda" från år 2016 undersöker Skattebetalarnas förening skillnader i kostnader för infrastruktur, kultur och fritid, och politisk verksamhet. Rapportens slutsats är att 18 miljarder kronor hade kunnat sparas in i hela landet om alla kommuner effektiviserade i linje med de tre kommuner inom respektive kommungrupp som har lägst kostnader. Svenskt Näringsliv har gjort liknande observationer för skola och omsorg i rapporten "Produktivitetspotential för kommunal sektor".

Situationen i kommunerna är inte ödesbestämd. Den skulle kunna vara bättre, men det kräver att incitamenten är de rätta, att kompetensen finns och att hela den offentliga sektorn arbetar mot målet att alla människor som kan ska stå på egna ben.

I måndags presenterade även Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ekonomiska nyheter på ett seminarium på Handelshögskolan i Stockholm. "Det är absurt att det råder arbetskraftsbrist i Sverige på allt från lokalvårdare till bärplockare, när det samtidigt råder massarbetslöshet bland de arbetsföra men ofta lågt utbildade invandrare", sade Kristersson. Moderaterna vill därför sänka skatten för löntagare och skärpa kraven på försörjningsstöd. Förslaget är att socialtjänstlagen ändras för att kräva motprestation för bidrag.

Svensk ekonomi skulle behöva mer av den varan, och mindre av att ständigt flytta runt pengar till just det hål där det för tillfället läcker mest.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-10-02 07:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Kirsebergsfängelset mkb
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Björklund flossar
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+