SFI har blivit ett hinder för de nyanlända - Människors väg till egen försörjning måste kortas. Idag krävs att invandrare först blir klara med SFI innan de kan ta sig an andra kurser. Det skapar fler hinder än möjligheter. Det mönstret måste vi nu måste bryta, skriver Alireza Akhondi, tidigare integrationschef Vansbro kommun och riksdagskandidat för Centerpartiet.
Återigen har en granskning visat på de stora bristerna i SFI, svenska för invandrare. Kalla Faktas granskning av utbildningsföretag som är verksamma i SFI-branschen är ett välkommet inslag men långt ifrån tillräcklig. Det behövs en större genomlysning av hela strukturen.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi behöver reformera och modernisera SFI, som idag är ett stort hinder för nyanländas etablering i vårt samhälle. Redan 2016 påtalade Skolinspektionen stora brister i genomförandet av SFI-uppdraget. Detta problem har snarare förvärrats sedan dess och kommer även de närmaste åren att vara ett stort problem för både kommunala och privata utbildningsanordnare.
Alternativet att inte vidta åtgärder innebär galopperande kostnader för den kommunala sektorn, samtidigt som de statliga ersättningar som tills nu har dopat de kommunala budgeterna försvinner. 2016 fick 150 535 personer i Sverige uppehållstillstånd, och även då antalet asylsökande har minskat så kommer Sverige att ta emot ungefär lika många nyanlända de närmsta åren. Vi måste därför hitta sätt att korta människors väg till egen försörjning.
SKL larmar redan nu att det är svårt att hitta kompetens till den offentliga sektorn, i synnerhet vård och omsorg. En fungerande kompetensförsörjning är avgörande både för den enskilde individen, och för Sveriges utveckling. I synnerhet för kommuner på landsbygden.
I debatten förs röster om en SFI-peng och större valfrihet. Den senaste är också debatt kring huruvida privata utbildningsföretag låter vinstintresset vara det övergripande målet framför hög kvalitet på undervisningen. Jag hävdar dock bestämt att dagens utmaningar och brister inom SFI inte är kopplad till huvudmanskap eller driftsform.
Huvudproblemet är att SFI som skolform i sig hindrar människor från att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Inom vuxenutbildningen, där SFI numera är en del, finns ett förhållningsätt som speglar grund- och gymnasieskolans struktur, vilket på många håll innebär att eleverna först ska bli klara med SFI, innan de kan ta sig an Komvux på grundläggande nivå. Först därefter får personen påbörja Komvuxkurser på gymnasial nivå. Det är ett stolpigt, sekventiellt synsätt som bygger på att studierna alltid ska genomföras på en nivå eller i en skolform i taget, vilket skapar fler hinder än möjligheter. Det är det mönstret vi nu måste bryta.
Det finns också andra problem som måste adresseras samtidigt. Det råder en alarmerande brist på behöriga lärare på SFI, i synnerhet utanför storstäderna. Det leder till sänkt kvalitet i verksamheten och brister i bedömning och betygsättning. I de flesta kommuner bedrivs SFI dessutom som deltidsundervisning, oftast 15 timmar i veckan. Även om en del kommuner numera försöker kombinera SFI med verksamhetsförlagd praktik så ser vi att språkkunskaperna hos nyanlända inte når nivåer som är gångbara på den svenska arbetsmarknaden. Vi behöver införa en heltidsnorm på svenskundervisning för invandrare och kombinera detta med obligatoriska inslag av samhällsinformation och verksamhetsförlagd språkundervisning där elever samtidigt bekantar sig med svensk arbetsmarknad.
Nyckeln till god integration är att bryta de systemstrukturer som idag hindrar människor att bli en del av vårt samhälle. Så låt oss då börja i rätt ände och ta tag i de uppenbara hinder och brister som finns i strukturen istället för att lägga fokus på driftsformer.
Alireza Akhondi
tidigare integrationschef Vansbro kommun och
riksdagskandidat för Centerpartiet