Sjukvård mer lönsamt än skola men under snittet

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Sjukvård mer lönsamt än skola men under snittet Senaste nytt om flyktingkrisen

Sjukvård mer lönsamt än skola men under snittet - Vård, skola och omsorg är en mångmiljardindustri. Hälso- och sjukvårdsföretagen tjänar mer än utbildningsföretagen. Men lönsamheten ligger lägre än snittet för hela näringslivet.

Det visar en granskning där kreditinformationsföretaget UC på uppdrag av SvD har analyserat bokslut från 16 000 välfärdsföretag.

Välfärdsföretagen har blivit en av Sveriges största arbetsgivare. Förra året arbetade 175 000 personer i aktiebolag som sysslar med med vård, skola eller omsorg. Sektorn växer och hade runt 4 000 fler anställda än året innan.

Men trots att det handlar om miljardvinster är välfärdssektorn inte speciellt lönsam jämfört med resten av näringslivet. 12,5 miljarder kronor fördelat på 16 000 bolag kan jämföras med att de fyra storbankerna tillsammans tjänade 106 miljarder kronor förra året.

Hela näringslivet hade en lönsamhet före skatt på 11 procent. Den genomgång som UC gjort för SvD Näringsliv visar att utbildningsföretagen i snitt tjänade 5,5 procent och hälso- och sjukvårdsföretagen 7,15 procent.

Den enda sektor som sticker ut är vård och omsorg med boende, och där är det främst verksamhet som HVB-hem och flyktingboenden som drar upp vinsterna. Under 2017, när ett stort antal ensamkommande flyktingar skulle ha boende, kunde de mest lönsamma HVB-hemmen ha vinster på 24 procent eller mer.

Det som kallas öppna sociala tjänster, där bland annat hemtjänst ingår, får nöja sig med en vinst på 3,6 procent, alltså ungefär en tredjedel av vad näringslivet som helhet har.

När det gäller slutenvård är vinsterna enligt UC i stort sett obefintliga, med en marginal på bara 1,4 procent. Statistiken störs dock av att stora offentligt ägda och olönsamma vårdaktiebolag som Södersjukhuset ingår i kategorin.

Enligt Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på organisationen Vårdföretagarna, är det en ökad prispress som ligger bakom de svaga resultaten.

- Vår bild är att vinsterna i sektorn minskar och det beror på att såväl staten som kommuner och landsting pressat priserna. För några år sedan hade de flesta företag vinster i nivå med det övriga näringslivet, Så är det inte längre, säger han.

Han tar företag inom personlig assistans som exempel.

- Förra året räknades ersättningen upp med bara 1,4 procent trots att lönerna steg med 2,2 procent. I en bransch där lönerna är den absolut största kostnaden slår det hårt på lönsamheten.

Hur hårt pressade är era medlemmar?

- Många företag går på knäna. Om prispressen fortsätter så kommer seriösa aktörer att slås ut. Kvar blir de oseriösa företagen som levererar dålig kvalitet och som inte ger sina anställda avtalsenliga löner.

Håkan Tenelius tror att en del kommuner medvetet pressar priserna för att reda upp sin egen dåliga ekonomi.

- Om ett privat företag går med underskott på grund av sänkta ersättningar är det företagets problem, men om kommunens egen verksamhet går med underskott måste kommunen täcka det själv, säger han.

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund tar siffrorna som ett bevis på att hennes bransch inte tjänar för mycket pengar.

- Det här är vad vi försökt säga hela tiden. Skolorna gör inga övervinster. När regeringen talar om 4,7 miljarder i övervinster är det en hittepåsiffra, säger hon och fortsätter:

- Det kommer att tillkomma 400 000 elever i skolan fram till 2025. Om man vill att friskolorna ska ta hand om de eleverna måste företagen kunna göra en rimlig vinst. Vi kräver inte att skolorna ska göra jättevinster, men vi tycker att 4-6 procent är rimligt.

Även friskolorna klagar över att marginalerna pressas när kommuner inte räknar upp skolpengen i samma takt som personalkostnaderna ökar. Det syns delvis i att såväl grundskolor som förskolor sett sina vinster krympa, medan gymnasieskolorna ökade sina vinster 2017.

- Skolorna har inte kompenserats fullt ut för ökade löner. Det råder stor brist på utbildade lärare så lönekostnaderna har stigit med 6,8 procent det senaste året men skolpengen har bara räknats upp med 1-2 procent

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) menar att det fortfarande behövs regler för hur mycket pengar privata skolor och vårdföretag kan tjäna.

"Vi vill sätta stopp för vinstjakten i välfärden. Medborgarnas skattepengar avsedda för välfärden ska användas till välfärd och till att förbättra villkoren för personalen. Till exempel ser vi hur kunskaperna och jämlikheten har försämrats i svensk skola sedan vinstintresset släpptes in. De vinstdrivande aktörerna har färre legitimerade lärare, lägre löner och sämre villkor för personalen. Detta samtidigt som mångfalden hotas av ett fåtal stora koncerner som tränger ut mindre ideella alternativ", skriver han via sin pressekreterare i en kommentar till SvD Näringsliv.

Undersökningen visar också att välfärdssektorn domineras av små företag. Av de 16 604 företagen har drygt 16 000 färre än 50 anställda. Bara 88 företag har fler än 250 anställda eller en omsättning på mer än 500 miljoner kronor.

SvD har låtit UC, som äger allabolag. se, granska alla företag som verkar inom välfärdssektorn. Sammanlagt har UC granskat 16 604 företag som verkar inom vård, skola och omsorg. Siffrorna visar marginal på vinst före skatt.

Alla svenska företag: 11 procent

Förskolor (851):3,7

Grundskolor (852): 2,5

Gymnasieskolor (853):5,8

Sluten vård (861): 1,45

Öppen vård, inklusive tandvård (862): 3,75

Boende med sjuksköteskevård (871) - 8,9

Annan vård och omsorg med boende (879): 24,2

(Sifforna inom parentes avser företagens SNI-kod)

(Källa UC)

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-09-06 19:00

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Kuratorn mobulbostäder MKB
  5. Angela merkels efterträdare
  6. Bilda regering efter valet
  7. Flyktingkaravanen
  8. Fabian fjälling
  9. Ibrahim Nasrulleyev
  10. Nya lagar 2017

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+