Skakig resa för gymnasielagen Finns gränser

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Skakig resa för gymnasielagen Finns gränser Senaste nytt om flyktingkrisen

Skakig resa för gymnasielagen Finns gränser - Den kontroversiella lagen bedöms av Migrationsdomstolen vara så bristfällig att den inte går att tillämpa. Men det är långt från första gången det blåser snålt om den nya gymnasielagen som kom till i ett försök att underlätta för ensamkommande barn och unga.

Fröet till den nya lagen såddes på miljöpartiets kongress fredagen den 26 maj 2017.

Efter att partiet gjort avkall på delar av sin asylliberala linje i och med migrationsöverenskommelsen 2015 så gnisslade det rejält inom partiet. På kongressen drevs därav linjen om flyktingamnesti för ensamkommande hårt - och framgångsrikt. Partiet kom överrens om att frågan skulle drivas på regeringsnivå. Det blev startskottet.

I november 2017 enades regeringen om ett förslag som skulle möjliggöra att fler ensamkommande kunde stanna i Sverige.

Lagförslaget innebar att det skulle bli lättare för ensamkommande barn som ansökt om asyl i Sverige senast den 24 november 2015 att beviljas tillstånd för att avsluta sina studier.

Om en person kommit till Sverige som minderårig men sedan tvingats vänta mer än 15 månader på sitt beslut skulle hen kunna beviljas uppehållstillstånd även om personen hunnit bli myndig under tiden.

Lagen innebar även att kravet på att den asylsökande ska kunna klargöra sin identitet sänktes. Nu skulle det räcka med att personen i fråga försöker klargöra sin identitet.

Redan i ett tidigt skede väckte lagförslaget debatt - Moderaterna tog direkt avstånd. Johan Forsell, Moderaternas migrationspolitiske talesperson sa i en tidigare intervju till SvD att han ansåg att förslaget var förhastat och oseriöst.

Även Liberalerna och Sverigedemokraterna uttryckte snabbt skepsis. Men i april 2018 kom hjälpen från ett oväntat håll - Centerpartiet gav stöd till förslaget.

Med Centerpartiets stöd kunde förslaget vinna en majoritet av rösterna i riksdagen och den 7 juni 2018 röstades lagförslaget igenom i kammaren.

Förslaget skickades efter detta ut på remiss men får då frän kritik från flera tunga instanser:

De högt uppsatta juristerna i Lagrådet menade bland annat att lagen innebar särbehandling av en viss grupp. Dessutom riskerade den att göra handläggningstiden, och inte asylskälen, avgörande för om en person skulle få stanna i Sverige eller utvisas.

Lagrådet kritiserade även förslagets handläggning. I sitt yttrande skrev Lagrådet att: “gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas".

Lagrådet visade sig vara långt från ensamma i sin skepsis: Advokatsamfundet ansåg att förslaget var både komplicerat och lagtekniskt svåröverskådligt.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) pekade i sin tur på att lagen innehöll flera frågetecken gällande kommunernas ersättning och deras möjligheter att planera. Även Unicef Sverige och Polisen sällade sig till kritikerna av lagens utformning.

Men trots kritiken gick regeringen vidare med ett i stort sett oförändrat lagförslag.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli och i april i år hade över tusen utvisningshotade ansökt om uppehållstillstånd enligt ändringen. Endast runt 140 av dessa beviljades dock.

Lagen visade sig lätt att både missuppfatta - och missbruka. Enligt Patrik Engström, nationell chef vid gränspolisen, blev det efter ändringen vanligare att personer ansökte om gymnasiestudier enbart för att slippa bli utvisade.

Ett annat problem visade sig vara att brottsdömda kunnat lämna in ansökan för att undgå utvisning.

Idag, fredagen den 6 juli, kom ytterligare ett kvitto på lagens tandlöshet: Migrationsverket ger en ung asylsökande man från Irak avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd där han åberopat gymnasielagen då lagen är så bristfällig att den inte går att tillämpa:

"Migrationsdomstolen anser i domen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas", skriver domstolen.

Ännu återstår att se om beslutet får uppbackning i Migrationsöverdomstolen, den prejudicerande instansen i asylfrågor, något som i så fall skulle kunna innebära slutet för den kontroversiella lagen.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-07-06 15:53

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+