SKL Stora utmaningar för välfärden

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

SKL Stora utmaningar för välfärden Senaste nytt om flyktingkrisen

SKL Stora utmaningar för välfärden - Avmattningen i den svenska konjunkturen har börjat, samtidigt som utmaningarna växer i rask takt för välfärden.

För att behålla dagens nivå i välfärden och med samma personaltäthet behövs ytterligare 43 miljarder kronor till 2022, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beräkningar.

- Det är en stor utmaning att kunna klara alla de åtaganden som vi ser framöver, och framför allt handlar det om bristen på medarbetare, säger Lena Micko (S), SKL:s ordförande, till TT.

SKL skriver i sin nya ekonomirapport att de 43 miljarderna kan tas in via effektiviseringar eller ökade resurser. Statsbidragen är oförändrade om inga nya tillförs, och de som finns saknar koppling till pris- och löneökningar. Dessutom har bidragen allt mer kopplats till krav på specifika åtgärder vilket minskar chansen till effektiviseringar, samtidigt som staten inte kompenserar kommunsektorn fullt ut för ökade åtaganden, enligt SKL.

Efter några starka ekonomiska år för kommunerna i högkonjunkturen blir det kärvare redan nästa år. Avmattningen har börjat i svensk ekonomi, vilket leder till färre arbetade timmar, minskade reella inkomster i hushållen och inte lika snabbt växande skatteunderlag, konstaterar SKL.

Kommunerna anses via effektiviseringar klara nästa år utan att medelskattesatsen höjs. Men utmaningarna inför 2020 växer i form av dämpad tillväxt av skatteintäkterna samt ökade kostnader för individ- och familjeomsorgen, ensamkommande, bostadsbristen och den åldrande befolkningen.

Inom landstingen och regionerna är det redan inför nästa år mer kärvt. Medelskattesatsen kommer att höjas med cirka 11 öre. Och åren därpå är molnen ännu mörkare med stigande kostnader för hälso- och sjukvården, hyrpersonal, bemanning, läkemedel och åldrande befolkning i kombination med vikande skatteintäkter.

- Det är tuffare och mer allvarligt i landstingen än vad det är i kommunerna, säger Micko.

För att behålla nödvändig kompetens behöver fler få jobb i yngre ålder och äldre medarbetare behöver också erbjudas att fortsätta jobba, enligt Micko.

- Fler behöver utbildas, fler behöver snabbare komma i arbete och vi behöver också arbeta länge. Dessutom ska vi se till att ha bra villkor för det här, säger hon.

Enligt Micko behöver i alla fall 20 miljarder av det gap som uppstår de närmaste åren täckas av staten.

- Det är väldigt viktigt att vi kan få mer av generella statsbidrag, att vi får de förutsättningar som krävs för att göra bra prioriteringar - och ofta tillsammans med staten. Vi vill ha mer samsyn med staten om de utmaningar som vi ser och då behöver vi också ha överenskommelser som löper under längre tid, säger hon.

Micko vill få igång en politisk diskussion om kommunsektorns intäkter och skattebaser.

Förutom ökade statsbidrag pekar SKL också på behovet av att införa ny teknik i verksamheterna.

- Vi måste göra ett eget arbete och förändra arbetssätt och arbetsorganisation, och där spelar digitalisering och ny teknik väldigt stor roll, säger Micko.

Ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att landets 290 kommuner i fjol redovisade ett samlat resultat på plus 24 miljarder kronor i fjol. Det motsvarar 4,4 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen.

Endast 20 kommuner hade negativt resultat i fjol och 199 kommuner hade ett resultat på minst 2,0 procent av skatter och bidrag.

Samtidigt var tillfälliga poster som rea- och exploateringsvinster ovanligt stora under året. Om dessa räknas bort beräknas det samlade resultatet i kommunerna ha varit 2,0 procent av skatter och generella statsbidrag.

Kommunernas kostnader ökade med 3,2 procent 2017, vilket är lågt jämfört med snittökningen 2010-2016 på 4,5 procent. Orsaken var främst kostnadsminskningen på 25 procent för flyktingmottagandet.

Prognoserna från 2020 ser sämre ut. Det krävs åtgärder motsvarande 31 miljarder kronor 2022 för att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag.

Vad gäller de 21 landstingen och regionerna är det redan kärvare. Mellan 2017 och 2018 kommer resultatet att försämras i 16 landsting/regioner. 5 landsting/regioner hade underskott i fjol, medan det blir 7 i år.

Prognosen för det samlade resultatet 2018 är 1,8 miljarder kronor plus men det väntas falla nästa år, vilket kräver åtstramningar och skattehöjningar.

För att hålla ekonomin i balans höjer Skåne, Blekinge och Jönköpings län skattesatsen nästa år. Därmed ökar landets medelskattesats med 9 öre - den största ökningen sedan 2014. Dessutom ger skatteväxlingar för kollektivtrafiken i Blekinge, Värmland och Sörmland att medelskattesatsen trycks upp med ytterligare 2 öre.

Källa: SKL

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-12-17 10:08

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+