Skuggboxning kring Stig Dagerman

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Skuggboxning kring Stig Dagerman Senaste nytt om flyktingkrisen

Skuggboxning kring Stig Dagerman - "Skuggorna vi bär" heter deras bok, och titeln gäller lika mycket dem själva som de historiska personer de skriver om. När den amerikanska journalisten Nancy Pick upptäckte att hennes nyfunna släkting, den österrikiska och judiska författaren Etta Federn, av allt att döma givit stoff till den svenske författaren Stig Dagermans pjäs "Skuggan av Mart" var ett elakt modersporträtt inget som föresvävade henne.

- Jag tänkte mig snarare att Etta skulle vara skildrad som ett slags intellektuell "grand dame", att hon skulle te sig bra ut, säger Nancy Pick.

Varför skrev då Stig Dagerman pjäsen om ett franskt kvinnomonster som plågar sin vuxne son så till den milda grad att sonen till slut skjuter ihjäl henne? Och vad var det som Dagerman i allt detta tagit med sig från mötet med Etta Federn i Paris 1947?

Att 60 år efteråt svara på frågor som dessa är förstås vanskligt men Nancy Pick och Lo Dagerman tycker sig ändå ha nått fram till en rimlig historieskrivning. Bland annat har efterforskningarna gett Lo Dagerman större förståelse för Stig Dagermans egen mamma som kort efter att hon fött sonen lämnade honom kvar hos farföräldrarna i Älvkarleby, och försvann ut ur hans liv.

- Sanningen är flyktig. Jag tycker att jag har hittat en historia som tillfredställer oss och den går tillbaka till Stigs egen mamma, det måste den göra. Det var inget bra val hon gjorde, men tusan, hon hade också skuggor som hon var tvungen att hantera och ville ta sig bort ifrån, det har vi alla, säger Lo Dagerman.

Lo Dagerman var tre år när hennes pappa tog livet av sig. Hennes egna skuggor fick henne att vägra ta i Stig Dagermans skrivmaskin som hennes mamma, skådespelerskan Anita Björk, ställt in i flickrummet. Den unga Lo pluggade nationalekonomi och kollektivtrafikplanering. Hon flyttade till USA, och blev kurator på en sliten lågstadieskola i en förort till Washington DC. Först där började hon på allvar läsa sin fars verk. I dag är hon djupt engagerad i utgivningen av Dagermans texter i USA och när Nancy Pick bjöd in henne till ett gemensamt släktforskningsprojekt tackade hon ja.

Pjäsen "I skuggan av Mart" skrev Stig Dagerman efter en Parisvistelse 1947 då han misslyckats med att leverera den reportageserie som han utlovat. Olof Lagercrantz, som intervjuade Dagermans första fru Annemari, skriver i sin biografi om hur den svenske författaren hade inspirerats av besöket hos den tandlösa och plågade judiska författaren Etta Federn i Paris. En gång översatte hon HC Andersen, Shakespeare och skrev böcker om Goethe. Efter kriget var hon en bruten och sjuk flykting, i djup sorg efter att hennes son, hjälten och motståndsmannen Jean, mördats av franska kollaboratörer.

Men Lo Dagerman och Nancy Pick driver tesen att Stig Dagerman också såg hur illa Etta Federn behandlade sin andre son, den unge Michel, som gav ett vekt och vilset intryck.

Uppgifterna i Olof Lagercrantz biografi är en sak. Men skulle Stig Dagerman verkligen själv ha sagt att fru Angelica i hans pjäs var stöpt efter Etta Federn? Pjäsens huvudperson är till skillnad från verklighetens judiska flykting en borgerlig fransyska som klarat sig under den tyska ockupationen.

- Det han såg i Ettas relation med sin son kom också från honom själv och hans egna erfarenheter, säger Lo Dagerman som tror att Stig Dagerman kände djup respekt för Etta Federn.

- Det här var en kvinna som visste vad lidande var, hon visste det i djupet av sig själv.

I slutet av sitt liv försörjde sig Etta Federn på det som hon tidigare haft som bisyssla: hon läste händer. När hans första fru Annemarie Dagerman dog hittades äntligen Etta Federns nedskrivna tolkning av Stig Dagermans handflator och hennes beskrivning av hans lidande.

Sedan tidigare visste Nancy Pick och Lo Dagerman att den svenske författaren kände sig både sedd och förstådd av Etta Federn.

- Nej, svarar de båda.

Föddes i en borgerlig och judisk familj i Wien 1923. Fadern var läkare. Etta Federn studerade litteratur och klassisk grekiska. Under sitt liv skrev hon ett 20-tal böcker som förstördes av nazisterna. Två handlade om hennes favoritpoet: Goethe. En annan om att läsa av människors personligheter genom att tyda deras händer. Endast hennes översättning av HC Andersen till tyska finns i tryck i dag.

Under 1920-talet blev hon en del av Berlins syndikaliströrelse. Antisemitismen fick henne att flytta till Barcelona där hon blev rektor för fyra radikala skolor.

Under kriget levde hon gömd i Lyon, bland annat i ett kloster där hon gjorde översättningsarbeten för motståndsrörelsen.

Hennes ene son, Jean, var motståndsman och sköts ihjäl av kollaboratörerna. Stig Dagermans text "Capitaine Jean in memoriam" handlar om honom.

Föddes i farföräldrarnas hem i Älvkarleby 1923 och växte först upp hos dem. Fadern var bergsprängare och Stig Dagerman flyttade så småningom till honom och hans nya familj i Stockholm.

Blev syndikalist, som sin far. Gick Södra Latins gymnasium.

Debuterade 22 år gammal med "Ormen" och blev geniförklarad av kritikerna. Därefter följde en rad produktiva år, inte minst som journalist. 1947 gav han ut sitt hyllade reportage "Tysk höst" från efterkrigstidens Tyskland. Uppföljaren "Fransk vår" blev aldrig skriven, trots resor och förskottsbetalningar. I stället skrev Stig Dagerman 1948 romanen "Bränt barn".

Efter svåra problem med skrivkramp och återkommande djupa depressioner tog han sitt liv 1954.

Källa - 2017-02-15 11:14

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+