Snabbare asylprocess är bra för alla berörda

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Snabbare asylprocess är bra för alla berörda Senaste nytt om flyktingkrisen

Snabbare asylprocess är bra för alla berörda - Som juridiskt ombud ser jag hur asylreglerna enkelt kan missbrukas. Migrationsverket bör kunna ge mycket snabbare besked för grupper som kommer från till exempel östländer. Det skriver juristen Madeleine Käärik.

Det debatteras mycket om migrations- och asylfrågor i Sverige. Asylreglerna är bland de viktigaste valfrågorna. Sverige har gjort en stor humanitär insats. Men gästvänligheten och välfärden kan missbrukas av asylsökande och migranter eftersom det finns brister i systemet. Problemen öppnar för missbruk.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Före vågen av massinvandring under hösten 2015 var Migrationsverket på rätt spår när man menade att avsaknad av identitetshandlingar kan vara en befogad anledning till att ifrågasätta hela personens berättelse i stort, det vill säga sänka både trovärdighet och tillförlitlighet. Det talades om införandet av en snabb process i de fall där asylsökande inte samarbetar för att styrka eller göra sin identitet åtminstone sannolik.

Om detta initiativ hade sjösatts då kunde Sverige ha dragit stora fördelar av en snabbare hantering av asylärenden där identiteten på den sökande är okänd. Asylsökanden befinner sig i Sverige genomsnitt mellan 1 och 1,5 år. Detta är en lång tid och många hinner etablera sig i landet, bygga upp ett socialt nätverk, barnen går i skolan/förskolan och får kompisar, man börjar behärska svenska med mera. Det är förståeligt ur mänsklig synvinkel att ett slutgiltigt beslut att man inte får stanna innebär känslor av förtvivlan, orättvisa och desperation. Reaktionerna kan vara olika, några går under jorden och i mer ovanliga fall finns självmordsförsök eller att personer utvecklar ett apatiskt tillstånd.

Bedömningar av de uppgivna asylskälen i den initiala fasen under registreringssamtal ger möjlighet att meddela beslut med stöd av paragraf 6, kapitel 8 kapitel, i Utlänningslagen som står för "uppenbar avsaknad av asylskäl med mera" om det finns grund för det (se närmare RCI 03/2012 Migrationsverket). Skälig användning av detta förfarande/lagrum skulle effektivt kunna förkorta tiden till slutligt beslut i ärendet. Ett sådant beslut ger möjlighet att överklaga - dock utan rätt att invänta besked från de högre instanserna i Sverige, det vill säga beslutet är verkställbart innan det vinner laga kraft.

Rätten att söka skydd är en grundläggande mänsklig rättighet. Denna rätt får dock inte missbrukas.

Sverige betalar ut dagersättning för de som söker asyl och inte har arbete under handläggningstiden av personens asylansökan. Numera får de asylsökande ett Ica-kort där Migrationsverket sätter in dagersättningen. Detta är viktiga pengar för de som kommer från till exempel öststaterna. Genom att inte inställa sig på asylutredning förlänger man sin vistelse i Sverige och därmed möjlighet att erhålla dagersättning. Efter att man inte inställt sig vid två eller tre tillfällen avskrivs ärendet på Migrationsverket. Asylsökande har möjlighet att när som helst söka om asyl på nytt och få dagersättning. Detta kan pågå obegränsat lång tid - en av mina klienter lyckades använda systemet så i 9 år. Man kan rimligen förespråka att detta system bör ses över och att någon form av spärr sätts för den typen av medvetna strategier som används av vissa grupper av asylsökanden.

I detta sammanhang kan även nämnas att Ica-kortet som lämnas ut ger möjlighet att någon annan än asylsökande kan få ut dagersättning; det finns några fall där personer har organiserat inresor av personer som söker asyl, som stannar kvar i Sverige en period för att på olika sätt tjäna pengar och som får dagersättningskort. Därefter lämnar de landet samtidigt som de ger korten som betalning till organisatören för denna möjlighet till tillfälligt (och med öststaternas mått mätt välbetalt) arbete.

Det är inte ovanligt att asylsökande reser fritt in och ut från Sverige under pågående asylprocess, och inte sällan åker de till sitt hemland. Det kan vara befogat åtgärd att samköra gränspolisens register med Migrationsverket för att uppmärksamma denna företeelse som är mycket utbredd bland vissa grupper av asylsökande till exempel med polsk visering. Denna typ av agerande borde betraktas som tydligt kännetecken på att den åberopade hotbilden inte längre är aktuell och därmed leda till att avslag på ansökan meddelas.

I egenskap av ombud skulle jag önska att Migrationsverket alltid har i åtanke kapitel 8, paragraf 6 i Utlänningslagen vid bedömning av asylskäl redan i början av processen. Vid ett snabbt besked från verket har den sökande god möjlighet att återvända inom kort tid utan att hinna skapa band till Sverige. Därutöver bör systemet med utbetalning av dagersättning vara mer kontrollerbart för att förhindra missbruk med skattebetalarnas pengar.

En snabb asylprocess gagnar både asylsökande och samhället i stort. Ur samhällets synpunkt skulle det förbättra säkerheten och förhindra att frustrerade asylsökande begår brott mot allmänheten i Sverige eller lever gömda i misär, kriminalitet och laglöshet. Asylprocessen behöver bli mer human och samtidigt mindre tärande på skattebetalarnas pengar.

Madeleine Käärik
jur. kand.

Källa - 2018-05-16 10:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Fabian fjälling
  3. Ibrahim Nasrulleyev
  4. Nya lagar 2017
  5. Matilda Brinck-Larsen, tränare för Sandarnas BK,
  6. Förbjud religiösa friskolan
  7. Peter springare
  8. Leif ivan karlsson morfar
  9. Matleveranser hem loc:SE
  10. Migrationsverket internrevision

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+