Sociala medier ger flykten ett ansikte

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Sociala medier ger flykten ett ansikte - Varje år flyr miljontals människor undan krig och förföljelse, många av dem till havs. Med hjälp av nya medier har migranter fått ökade möjligheter att sprida sin bild av flykten - samtidigt är det långt ifrån alla berättelser som får plats i offentligheten.

Aldrig tidigare har så många männi­skor i världen befunnit sig på flykt, konstaterade FN:s flyktingorgan UNHCR i sin senaste globala rapport den 20 juni. Under slutet av 2015 uppgick siffran till 65,3 miljoner människor. Ungefär hälften av dessa var barn. På fem år har flyktingströmmarna i världen ökat med ungefär 50 procent. I tidningarna talas om den kommande "migrationssäsongen" samtidigt som nya skärpta asylregler antogs av Sveriges riksdag den 27 juni.

Hur ska vi förstå och förhålla oss till detta världsomspännande och omvälvande skeende? Hur kan vi orientera oss i förhållande till nyhetsflödet som är tillgängligt dygnet runt och snabbt växlande?

Betydelsen av kulturell analys, inte bara ekonomisk och politisk, framstår som angelägen. Historiska och etiska perspektiv är nödvändiga verktyg i kritisk granskning, sortering och värdering. Sociala medier ger oss inte bara tillgång dygnet runt till ögonvittnesskildringar i ord och bild från händelsernas centrum med global spridning. De inverkar samtidigt på hur vi formar förståelsen av identitet och subjektivitet.

Tillsammans med den ökande globaliseringen bidrar webb 2. 0-teknologin till en ökande individualisering med komplexa förbindelser och representationer i en rörlig och ständigt pågående process av flexibla, flytande, och - för många - osäkra liv, menar Gillian Whitlock i artikeln "The hospitality of cyberspace. Mobilizing asylum seeker testimony online" (Biography nr 2, 2015). Smarta telefoner, laptops och ipads är inte bara teknologi vi bär med oss. Interaktiviteten i webb 2. 0-teknologin vävs samman med det mobila jaget i process och möjliggör nya rörliga sätt att vara i världen, en "mobilitet i miniatyr", som förändrar våra relationer till påverkan och beröring, tid och plats.

Whitlock hänvisar i artikeln till filosofen Jacques Derridas tankar om "främlingen" och om "gäst­frihet" som han utvecklade i föreläsningar i Paris 1996, i dialog med filosofen Anne Dufourmantelle (De l’hospitalité. Anne Dufourmantelle invite Jacques Derrida à repondre, 1996). Derrida pekar där på rätten till skydd och fristad som etiskt grund­läggande i både grekisk-romersk, såväl som judisk-kristen tradition, och i juridik och filosofi. Han diskuterar gästfrihetens villkor med utgångspunkt från närläsningar av antika texter, samtidigt som han gör framsynta kopplingar till den nya teknologins betydelse, så som mobiltelefoni, e-post och internet.

Av engelskans ord för ögonvittne, "eyewitness" har Kay Schaffer och Sidonie Smith i artikeln "E-witnessing in the digital age" (2014) myntat termen "e-witnessing" för den form av aktivism som möjliggörs av ny teknologi och sociala medier. Den kan beskrivas som ett slags rörlig och decentraliserad "mikroaktivism" som framträder tvärs över en mångfald av media och verktyg. Webb 2. 0-teknologins och de sociala mediernas betydelse har uppmärksammats i samband med valprotesterna i Iran 2009-2010 och den "arabiska våren" i Nordafrika och Mellanöstern 2011 som animerades av sociala medier och utspelades live, i realtid via internet och andra media.

I diskussionen om teknologins möjligheter finns å ena sidan "cyberrealister" som menar att det inte finns något inneboende revolutionärt eller demokratiskt i digital teknologi, som lika gärna kan användas för att förstärka sociala restriktioner, sprida propaganda och för övervakning och kontroll. Å andra sidan finns "cyberutopister" som hävdar den digitala teknologins förmåga att mobilisera social protest genom möjligheterna att koordinera och offentliggöra icke-våldsmotståndstaktiker som ockupationer, och sprida ögonvittnesskildringar.

Man kan konstatera att smarta telefoner gör det möjligt att producera och sprida vittnesberättelser globalt, även socialt marginaliserade sådana. Mobil telefoni är tillgänglig och i utbredd användning även i samhällen där staten inte längre existerar och infrastrukturen kontrolleras av krigsherrar och kriminella gäng - platser varifrån människor utvandrar. De används för att synkronisera och koordinera förflyttningar, förhandla med människosmugglare, hålla kontakten med dem som lämnats kvar i hemlandet och med dem de hoppas ansluta sig till på bestämmelseorten. Med telefonen kan också, som en sista utväg, sjöräddningen larmas.

Gillian Whitlock lyfter fram ett exempel från januari 2014 då en grupp båtflyktingar publicerade vittnesmål i ord och bild, dokumenterade med en smart telefon, av sin resa från Java, tillfångatagandet av Australian customs and border protection service (APCB), och av transporten tillbaka i enlighet med regeringens nya policy, "Operation sovereign borders". Den innebär att båtar med asylsökande stoppas redan till havs och bogseras tillbaka (de flesta kommer från Indonesien) om deras båtar fort­farande håller, eller transporteras i för ändamålet införskaffade orange livbåtar, försedda med säkerhets- och navigationsutrustning, mat, vatten och nödvändiga vapen. Särskilda läger har upprättats på bland annat öarna Nauru, Manus och Julön.

Förhållandena i dessa har kritiserats av Amnesty och av UNHCR, och ingripandena till havs har kritiserats för eventuella brott mot internationell rätt. Det har heller inte haft någon nämnvärt avskräckande effekt. Flyktingarna fortsätter att komma samtidigt som "Operation sovereign borders" har inneburit att människor söker andra vägar, med konsekvensen att "fler drunknar i Medelhavet och dör av uttorkning i Sonoraöknen", som Clara Sandelind konstaterar (SvD 27/5, 2015).

Några veckor efter ingripandet i januari 2014 spreds filmklippen via sociala medier till Australian broadcasting corporations nationella nyhets­sändningar. De gjordes också tillgängliga på nyhets­kanalens hemsida där man även publicerade intervjuer med flyktingarna i lägret på Java. Filmklippen gav bevis på ingripandena som inledningsvis officiellt förnekades. De gav också åskådlig vittnesbörd om förhållandena under transporten: instängd­heten och mörkret under däck, fångarnas illamåenden och fåfänga vädjanden om ljus, frisk luft och barmhärtighet, och skriken från kvinnor och barn.

Men de sista scenerna präglas inte av undergivenhet, utan av revolt. När livbåten närmar sig den javanesiska kusten släpps flyktingarna fria ur sin fångenskap under däck och från båtens tak ger de uttryck för sin vrede, och hotar med vedergällning. Från att ha varit föremål för underkastelse, kontroll och utstötning som främmande, ger de nu uttryck för motstånd och för vad som skulle kunna betecknas som militant islamism. Hotet från terrorismen som använts för att auktorisera militära operationer som "Operation sovereign borders" riskerar här att bekräftas, men framstår som en effekt av internering, undantagandet från mänskliga rättigheter, menar Whitlock. Det hat och äckel som projicerats på fångarna projiceras nu tillbaka.

Som kontrast till denna händelse i januari 2014, lyfter Whitlock fram en serie filmklipp uppladdade på Youtube i oktober 2012 med titeln "A boat carrying hazara’s asylum seekers to Australia". Även de är filmade med en mobiltelefon av de asylsökande själva ombord på en båt. De återger passagerarnas samtal ombord som bland annat handlar om rädslan för att drunkna. När båten så småningom går på grund visas försöken att sätta tillhörig­heterna i säkerhet. Men till skillnad från det tidigare exemplet, fångas dessa filmklipp inte upp av konven­tionella media och samtalet på farsi översätts inte. Tusentals har sett klippen på Youtube och en handfull "gillar" det, men där finns också kommen­tarer som "Hoppas din båt sjönk" och "Om jag var premiärminister skulle jag ge kustbevakningen grönt ljus att skjuta var och en som korsar gränsen olagligt. Djävla slödder". Det är alltså osäkert vad utfallet blir av "e-witnessing" och den "mikroaktivism" som dessa vittnesmål innebär, menar Whitlock. De är flyktiga och även om spridningen är global, kan de förbli

Källa - 2016-07-25 07:15

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+