Starka berättelser om folkmord, flykt och alienation - Ett högkvalitativt urval skönlitteratur där några titlar har större läsarpotential än andra. En klassisk Augustmix med andra ord, med starka berättelser genomsyrade av en hel del existentiell vånda.
Femmannajuryn, i år bestående av Ingrid Elam, Per Svensson, bokhandlarna Anna Gillinger och Marina Sobasjnikov samt politikern Carin Jämtin, presenterar ett sortiment präglat av teman som hämtade ur mediernas nyhetsflöde. Här finns samhällsdystopi, flyktingar, folkmord, minnesförlust och alienerade unga vuxna. Att två av de sex nominerade, Sigrid Combüchen och Isabelle Ståhl, är skribenter knutna till SvD Kultur gör oss naturligtvis stolta och glada.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Combüchen är nominerad för femte gången, nu med "Sidonie & Nathalie" om två väldigt olika kvinnor som sida vid sida under andra världskrigets sista år flyr mot Sverige. Romanen har hyllats för sitt vackra språk och sin formmässiga elegans. Flyktens psykologi är naturligtvis högaktuell och romanen är en av flera i årets utgivning där temat bearbetas.
Om man betraktar nomineringarna som en årligen återkommande castingprocess finns en roll vikt för en debutant, likaså för en poet. Isabelle Ståhls debut "Just nu är jag här" har fått etiketten generationsroman och kretsar kring en ung kvinnas längtan efter sammanhang och mening. En längtan som genom cynisk attityd, tindersurfande och psykofarmaka är nedskruvad på känslomässig sparlåga.
Poeten kan sägas vara gisslan i Augustprissammanhang eftersom denna inte vinner. Branschorganisationen Förläggarföreningen, som står bakom det hela, önskar både sig och segraren en stor publik - alltså går lyriken bort. Endast en gång under prisets snart 30-åriga historia vann poesin, då i gestalt av Tomas Tranströmer anno 1996. I år är Jenny Tunedals "Rosor skador" nominerad, en smärtsamt vacker resa in i glömskans rike utifrån den egna moderns demenssjukdom.
Folkmordet i Rwanda är scen för Jörgen Gassilewskis detaljrika och mycket tänkvärda roman "Hastigheten" om mänskliga avgrunder, medan Johannes Anyurus dystopi "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar" utspelar sig i ett framtida Sverige. Berättelsen, som något tungfotat tilldrar sig på olika tidsplan, blev ingen kritikerfullträff.
I Klas Östergrens "I en skog av Sumak" ger Vietnamkriget ett fjärran eko bland tonåriga skolpojkar i Stockholms västerort i en sofistikerad berättelse om vuxenblivande och epokens tidsanda med många bottnar. Osannolikt nog är det första gången Östergren är med i Augustprissammanhang.
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
Vad saknas? Jag kan tycka att någon av av höstens mycket välskrivna memoarer med intensiv atmosfär av 1960- och 70-tal kunde platsat på listan, antingen Agneta Pleijels "Doften av en man eller Åsa Mobergs "Ett liv". En uppmärksammad och mycket stark debut på stram prosa är Agnes Lidbecks "Finna sig", som - om jag fick bestämma - utan vidare skulle hamna på Augustprisets shortlist.