Staten skjuter inte så gärna till

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Staten skjuter inte så gärna till Senaste nytt om flyktingkrisen

Staten skjuter inte så gärna till - Med den nya migrationslagen förväntas ansökningarna om asyl och de statliga kostnaderna för flyktingmottagandet att sjunka. Men runt hörnet, från hösten 2016, väntar drastiskt ökade kostnader för Sveriges kommuner många år framöver.

Svensk flyktingpolitik har hittills haft karaktären av ett Svarte Petter-spel, där de ekonomiska och sociala följderna av beslut som fattats inom rikspolitiken, har kunnat vältras över på kommunerna. Dessa har visserligen stretat emot, men med allt tydligare bestämmelser som inskärpt kommunernas skyldigheter i mottagandet har staten gjort det svårare för dem att komma undan. Och sänkta statliga ersättningsnivåer till kommunerna har lagt sten på börda.

Under de kommande åren ska de bortåt 175 000 personer som förväntas få positiva besked, av de cirka 250 000 som sökte asyl för åren 2014 och 2015, bli kommunmottagna. De statliga etableringsinsatserna upphör efter två år. Därefter blir den flykting, som inte uppnått självförsörjning genom egen anställning eller inte finns i något program som Arbetsförmedlingen tillhandahåller, hänvisad till det försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) som kommunen måste betala ut, men som staten fastställer nivån på.

Fram till 2019 kommer Sveriges befolkning att öka med närmare 600 000 personer, varav 70 procent är utlandsfödda, enligt en prognos från Sveriges kommuner och landsting, SKL. De ökade kostnaderna i den offentliga ekonomin för regeringen Reinfeldts ständiga och regeringen Löfvens inledningsvisa vägran att befatta sig med den så kallade volymfrågan, kommer därför att i nästa skede att behöva hanteras av Sveriges kommuner.

En fingervisning om statens lomhördhet inför detta problem fick vi när Migrationsverket meddelade att det fryser sina planer på, att i samarbete med mottagande kommuner, bygga modulhus för att få bukt med bostadsbristen med anledning av tillkommande asylsökande. De kommuner som litat på verkets tidigare utfästelser och som investerat manår och pengar får antingen backa och ta förlusten eller gå vidare själva och ta den ökade kostnaden.

I samma prognos från SKL förutspås de ökade kommunala kostnaderna att behöva kompenseras med 2 kronor i skattehöjning fram till 2019. För ett hushåll med 50 000 kronor i månaden i löneinkomst, innebär det 12 000 kronor mer i skatt per år.

När prognosen kom, fick finansminister Magdalena Andersson frågan: "Är det bra att kommunalskatten höjs?" (SVT 28/4) Hon svarade: "Det är kommunerna som själva bestämmer om och när de tycker att det är lämpligt att höja skatten. "

Jo, så är det ju enligt det kommunala självstyret. Men det är staten som tvingar på kommunerna kostnader som de inte kan avvisa.

Källa - 2016-07-25 07:30

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Angela merkels efterträdare
  4. Bilda regering efter valet
  5. Flyktingkaravanen
  6. Fabian fjälling
  7. Ibrahim Nasrulleyev
  8. Nya lagar 2017
  9. Förbjud religiösa friskolan
  10. Peter springare

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+