Stela positioner om EUs asylpolitik - Trots att reformerna av asylpolitiken består av sju stora och komplicerade lagförslag är det tänkt att ministrarna bara ska få en snabbgenomgång vid dagens möte i Bryssel.
De positioner som redan länge varit fastlåsta tycks inte vara på väg att öppnas upp.
På ena sidan står länder som Sverige och Tyskland, som vill att alla EU-länder solidariskt är med och tar emot de asylsökande som når kontinenten.
På andra sidan står främst länder i Öst- och Centraleuropa som inte förstår varför de ska blandas in, när flyktingarna ändå inte vill till dem.
EU-kommissionen föreslog i fjol ett system där en tvingande omfördelning sätts in i ett läge när något land får ta emot oerhört mycket fler flyende och asylsökande än normalt - som i Grekland och Italien under den värsta krisen 2015.
I EU-parlamentet har det arbetats om till ett system där asylsökande får välja mellan de fyra länder som gjort minst för att uppfylla sina förutbestämda kvoter.
Bland EU-länderna har i sin tur ordförandelandet Estland försökt hitta en kompromiss där de förutbestämda kvoterna mest används för att räkna nu när det är ett nödläge - men där ingen ska behöva tvingas ta emot flyktingar mot sin egen vilja.
Oenigheten är ändå så stor att Estland knappt ens vågat dela ut sitt kompromissförslag till övriga länder och än mindre velat lägga fram det för formella samtal.
I stället väntar alla på den bredare migrationsdiskussion som EU:s stats- och regeringschefer ska ha under sin toppmötesmiddag i Bryssel den 14 december, som i sin tur ska bana väg till någon form av uppgörelse i vår.
Optimism om en snar lösning finns i princip bara hos EU-kommissionen.