Stor studie Så sticker svenskarna ut i Europa - Hur ser svenskarna på invandring, demokrati och förtroende för politikerna? Jättestudien European Social Survey görs vartannat år i 18 europeiska länder. Den nya undersökningen visar att Sverige fortfarande är en udda fågel i Europa i många frågor.
Efter flyktingsituationen hösten 2015 har mycket hänt i Sverige och politiken har lagts om. Frågor rörande migration och integration har hamnat högt upp på dagordningen.
I den stora EES-undersökningen som görs vartannat år och där runt 1 500 svenskar deltagit (av 34 837 individer) sticker Sverige fortfarande ut. Och inte särskilt mycket har hänt sedan tidigare mätningar om man delar upp svenskarna i två grupper vid sidan av mitten på den 11-gradiga skalan, de som kryssat för de fem lägsta respektive fem högsta siffrorna på skattningsskalan.
Sex av tio svenskar tycker att invandrare gör Sverige till ett bättre land i varierande skala, näst mest i undersökningen och långt över många andra länder. I Tyskland exempelvis är siffran 38 procent och i Estland 22 procent. Det är dessutom nästan exakt samma siffror som i undersökningen 2012.
Bara 17 procent tycker att invandrare gör Sverige sämre. Det är bara Island av de 18 länderna i undersökningen som har en lägre siffra. Island tar emot få flyktingar, ett 100-tal från Syrien de senaste åren, men relativt många invandrare från bland annat Polen och Litauen finns i landet.
Tre av fyra svenskar tycker att invandrare tillför värde till kulturen medan 13 procent menar att invandrare undergräver den. Det gör att svenskarna är klart mest positiva tillsammans med islänningar och finländare. I exempelvis Tjeckien är två tredjedelar negativa och 17 procent positiva.
Det skiljer sig stort från andra länder. I Nederländerna, Estland och Tjeckien svarar sju av tio att de inte alls vill att myndigheter ska vara generösa. Sverige ligger med fem andra länder i topp när det gäller hur många som har kryssat i att de håller med om att myndigheterna ska vara generösa.
I de 18 länderna i studien tror över en tredjedel att de flesta som söker asyl inte på riktigt hotas av förföljelse i hemländerna. I Sverige är siffran 16 procent. I Österrike, Tjeckien och Estland exempelvis tror runt hälften att de flesta inte hotas. Fyra av tio svenskar håller inte med om påståendet.
Det har under lång tid talats om politikerförakt och hur tilltron till politiker minskat. Och det är bara en av 100 svenskar som helt och fullt litar på politikerna. Men sett till de 18 länderna sticker Sverige ut. 38 procent säger sig i varierande utsträckning lita på politiker, medan ungefär lika många inte gör det.
Inte mycket har hänt. Siffrorna såg rätt lika ut 2012 och såg till och med lite sämre ut för politikerna i mätningen 2002 - för femton år sedan.
Det är bara i Norge, Nederländerna och Schweiz där invånarna litar mer på invånarna. I Frankrike, Polen och Slovenien exempelvis litar åtta av tio inte på politiker jämfört med 39 procent i Sverige.
Kan man lita på de flesta? I undersökningen får de som medverkar svara på om man kan lita på de flesta människor eller om man inte kan vara för försiktig. Frågan besvaras med hjälp av en skala från noll till tio. Noll motsvarar "man kan inte vara nog försiktig" och tio "man kan lita på de flesta människor".
Två av tre svenskar anser att man faktiskt kan lita på de flesta, 17 procent åt att man inte kan vara nog försiktig. Sverige ligger i topp i tillitsligan tillsammans med Norge, Nederländerna, Island och Finland. I Polen exempelvis svarar över hälften att man "inte kan vara nog försiktig". Även i Ryssland och Slovenien är misstron mot andra stor.
Och tilliten verkar inte förändras. I förhållande till förra undersökningen 2014 är den genomsnittliga tilliten på samma nivå. Jämfört med 2006 finns ingen statistiskt signifikant förändring av den genomsnittliga tilliten i Sverige, enligt statistikern Richard Öhrvall som skrivit om undersökningen på bloggen Politologerna.