Svantesson slår tillbaka mot budgetkritik Rimligt - M-KD-budgeten gynnar den rikaste tiondelen 16 gånger mer än den fattigaste tiondelen, enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst.
"Vi tycker att det är rimligt att färre betalar statlig skatt", säger Elisabeth Svantesson (M).
Inkomstspridningen kommer att öka med M-KD-budgeten, som antogs av riksdagen i december. Det visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst, RUT, som analyserat de viktigaste inkomstförändringarna i budgeten.
Enligt analysen kommer den fattigaste tiondelen av befolkningen att få 300 kronor i inkomstökning per år med ändringarna. Den rikaste tiondelen får en ökning på 4 700 kronor - 16 gånger mer.
RUT:s beräkning grundar sig på effekterna av ett sjätte jobbskatteavdrag, höjt grundavdrag för personer över 65 år, slopat avdrag för fackavgiften, höjd gräns för statlig skatt och ett ändrat bostadstillägg.
Den här sortens analyser av förändringar inom de så kallade inkomstdecilerna är ofta omdiskuterade eftersom det finns olika sätt att mäta. Om man i stället för att undersöka ändringen i kronor jämför skillnaderna i förhållande till inkomsten inom respektive inkomstgrupp blir resultatet annorlunda.
RUT:s beräkning visar dock att höginkomsttagare gynnas mer än låginkomsttagare även relativt sett av skatteförändringarna i M-KD-budgeten. Den halva av befolkningen med lägst inkomster kommer att få i genomsnitt 0,6 procent högre inkomst, och motsvarande procentsats för den övre halvan är 1 procent. Analysen visar också att tre femtedelar av skattesänkningarna kommer att gå till män.
M:s ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson säger att jobbskatteavdraget "procentuellt sett" gynnar låginkomsttagare mer än höginkomsttagare.
- Men vi tycker också att det är rimligt att färre betalar statlig skatt. Därför har vi lagt fyra miljarder på höjd skiktgräns, säger hon.
Hon hänvisar också till samtalen mellan S, MP, L och C, som pågick i december. Stefan Löfven (S) bekräftade då att S var beredda att helt avskaffa värnskatten, som gäller för höginkomsttagare, för att nå en överenskommelse.
- Om den rödgröna övergångsbudgeten gällt med den överenskommelse de höll på att sluta hade ju fördelningen varit helt annorlunda, för de ville ju ta bort värnskatten och ingenting annat för vanliga arbetare. Vi gör det vi lovat och vi tänker fortsätta sänka skatten på låga inkomster, säger Elisabeth Svantesson.
M:s chefsekonom Jesper Ahlgren hävdar i ett mejl till SvD att fördelningseffekterna bör studeras i relation till inkomsten, och alltså inte i kronor och ören. Han påpekar att övergångsbudgetens fördelningseffekter ger en liknande fördelningskurva som i RUT-analysen av M-KD-budgeten - vilket stämmer om man ser till övergångsbudgetens sänkning av skatten för personer över 65 år.
Något som bidrar till att låginkomsttagare gynnas relativt lite av både övergångsbudgeten och M-KD-budgeten är att pensionärer med låg inkomst redan tidigare fått sänkt skatt under mandatperioden. Därför påverkas de inte av de nya sänkningarna av skatten för pensionärer i de två budgetalternativen.
M-KD-budgeten innehåller även andra satsningar, som ökade resurser till LSS, sjukvården, polisen, försvaret och flera miljarder i ökade statsbidrag till kommunerna.
Bland besparingen finns bland annat en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten. Som SvD tidigare berättat kommer även Migrationsverket få kraftigt minskade anslag nästa år. M och KD motiverar neddragningen med att myndigheten förvarnades av den rödgröna regeringen om en motsvarande besparing.
Migrationsverket menar dock att minskningen av förvaltningsanslaget kommer att leda till längre väntetider för asylsökande, vilket innebär högre totala kostnader för migrationen.
- Jag delar inte helt den bilden. Jag ser att det finns ett stort effektiviseringsarbete att göra på Migrationsverket. Deras effektivitet har sjunkit de senaste åren, och där behöver ju ledningen på Migrationsverket arbeta hårdare med att öka effektiviteten. Även där ska skattebetalarnas pengar användas på rätt rätt, säger Elisabeth Svantesson.
Men de har ju experter som räknar på detta och som säger att kostnaderna kommer att öka med er budget?
- Jag har varit minister tidigare, och det är inte alltid myndighetschefer får precis som de vill och man delar inte alltid samma bedömning. Men med det sagt, självklart ska neddragningarna ske på ett sätt som fungerar i verksamheten, och om de måste använda sin anslagskredit så tycker jag de ska kunna göra det.