Svensk vård på export - Svensk vårdexport, både privat och offentlig, omsätter 800 miljoner kronor årligen och växer i snitt med 1,5 procent per år. Med hjälp av statliga riskkapitalbolaget Swedfund exporterar företag som Scandinavian Care vård i form av att bygga upp cancercenter på olika platser i världen. Under tio år har det privata bolaget öppnat åtta cancercentra i bland annat Egypten och Ghana.
- Svenskt vårdkunnande borde exporteras som Volvo exporterar bilar, säger Scandinavian Cares vd PO Juhlin till TT.
Helt problemfritt går inte exporten, medger han. I vissa fall har företaget valt att avstå etablering på grund av korruptionsrisk. I Iran, där bolaget nu vill satsa, har det visat sig svårt att få exporttillstånd. Att vårdexporten kan handla om samarbete med diktaturer ser PO Juhlin däremot inte som ett hinder.
- Demokrati tar tid att bygga upp, konstaterar han.
Inga ringlande köer
Ann-Sofi Hörjel, sjuksköterska, jobbade i två månader vid det cancercenter som Scandinavian Care har byggt upp i staden Accra i Ghana.
- När jag åkte dit tänkte jag att det skulle ringla köer av patienter. Så blev det inte. I Ghana finns en tro på att cancer är Guds straff, det kan göra att man drar sig för att söka vård. Många tror också på alternativa behandlingsmetoder, eftersom det är vad som tidigare har funnits till buds.
Kostar mycket
Priset för en full behandling vid kliniken i Accra ligger på minst 4 000 dollar.
Att vården kostar är en hake, medger Ann-Sofi Hörjel. Många patienter saknar offentlig sjukförsäkring, i de flesta fall hjälper släktingar till med att betala vårdavgiften.
- Samtidigt kostar den strålbehandling som ges på Universitetssjukhuset i Accra också pengar, fast den bör vara gratis. Mutor är vardagsmat i sjukvård och på myndigheter, säger Ann-Sofi Hörjel.
Utbildar syriska läkare
Även det offentliga svenska bolaget Skåne Care exporterar vård, bland annat genom att sälja utbildningsplatser till saudiska läkare. Läkarna lär sig språket och får under några år sin specialutbildning på skånska kliniker för att sedan återvända till hemlandet.
Men enligt Naomi Clyne, ordförande i Mellersta Skånes läkareförening, finns en baksida med den vårdexporten. Trycket på ST-tjänsterna är stort, menar hon.
- Många läkare som är flyktingar i Sverige kämpar för att ta sig in i systemet och få svensk läkarlegitimation. De kanske behöver platserna bättre, säger hon till TT.