Svenskarna deppar om landets välfärd - Svenskarnas tilltro till välfärden är lägst i hela Norden. I SEB:s årliga Välfärdsbarometer ökar glappet till Danmark och Norge. Samtidigt visar SEB:s rapport att stora flyktinggrupper i Sverige får pensioner som kräver försörjningsstöd.
En majoritet av svenskarna, 53 procent, tror idag att deras generation kommer att få det sämre än deras föräldrageneration när det gäller pension. Förväntningarna på pensionerna har successivt försämrats under ett decennium.
Det framgår av SEB:s välfärdsbarometer 2016, som tar pulsen på människors förväntan på trygghetssystemen, inklusive sådant som skola och vård.
Det är tyvärr inte så muntra siffror för Sverige. Jämfört med övriga Norden präglas SEB:s nya välfärdsindex för 2016 av svensk pessimism. På tio av tolv välfärdsområden noterar Sverige lägst tilltro i Norden. Det enda område där Sverige ligger högst i Norden är ekonomiskt stöd till föräldrar.
- Pessimismen kan bero på att svenskarnas förväntningar är högre än i många länder eftersom vi har så lång tradition av väl utbyggda välfärdssystem. När det nu blir påtagligt att systemen blir allt mer grovmaskiga, kan svenskarna uppleva det som ett större problem än andra, säger Jens Magnusson, privatekonom vid SEB.
Enligt rapporten har tilltron till svensk tandvård de senaste åren halkat ned från andraplacering till fjärdeplacering inom Norden. Danmark toppar med index 78 på frågan om tillfrågade danskar är trygga med att deras tandvård har hög kvalitet, jämfört med index 70 för svenskarna. Också index för vårdkvalitet är dystert för Sverige som ligger kvar på 63 i år, att jämföra med värden väl över 70 i övriga Norden.
Ytterligare ett index för vårdens tillgänglighet ligger på bara 58 i Sverige, men fortsatt kring 70 i grannländerna. Även förtroende för skolan hamnar på bottenposition i Sverige, index 53, medan särskilt Finland och Norge ligger bättre till med 65 respektive 64.
- Just skolan vet vi från andra undersökningar fungerar sämre i Sverige, men i övrigt ska man ha klart för sig att de olika ländernas siffror speglar människors uppfattning snarare än objektiv kvalitet på välfärd, påpekar Jens Magnusson.
Det är befolkningens tilltro till föräldrapenning och barnbidrag som är Sveriges paradgren. Här toppar Sverige med index 60, med Norge hack i häl.
Syftet med SEB:s olika välfärdsindex är att med ett enda tal fånga attityderna kring de mest centrala delarna i vårt välfärdssystem.
När tolv olika välfärdsindex vägs samman, sticker Norge ut med Nordens högsta välfärdsindex. Vårt västra grannland noterar i år 61, det högsta sammanvägda välfärdsindex sedan mätningarna inleddes för fem år sedan. Norges index har stigit sakta men säkert varje år. Sverige ökar visserligen från 2015 till 2016 från 49 till 50 på den 100-gradiga skalan. Men välfärdsindex ökade mer i Norge, 61 (+2), och även Danmark behöll ett rejält föresprång till Sverige, 60 (+1). Däremot närmar sig Finland något, genom att backa ett snäpp, till 56 (-1).
Svenskarna är också dystrast i Norden om pensionsutsikterna, då pensionsindex halkar ned till 39. Det kan jämföras med en tilltro på närmare 60 i Norge och Danmark, medan den finska krisen just nu sänker pensionsförväntningarna i vårt östra grannland till index 47.
Just pensionsfrågan fördjupas i SEB:s Välfärdsbarometer 2016. Svenskarna bedömer nu att de bara kommer att få 60 procent av slutlönen i pension, men bedömer samtidigt att de för rimlig och önskvärd ekonomisk standard behöver 75 procent.
Men rapportens mest alarmerande uppgifter är troligen att stora grupper invandrare går i pension på mycket låga nivåer i Sverige. "De senaste två decenniernas invandrare som kommit till Sverige som skyddsbehövande och anhöriga till skyddsbehövande och sedan har gått i pension, har i snitt cirka 4700 kr i månaden, varav 90 procent är garantipension", skriver SEB.
På lägst pensionsbelopp hamnar invandrade 1994-2014 från Afghanistan och fd Jugoslavien, med snittpensioner som inklusive garantipension är 4143 respektive 4386 kronor per månad. Dessa allra lägsta pensioner fylls dock ut med äldreförsörjningsstöd som påminner om kommunernas socialbidrag.
- Asylmottagandet är en sak, men det finns också långsiktiga frågor att lösa, konstaterar bankens privatekonom Jens Magnusson.